892 (Berättelser ur svenska historien / Sjette bandet. Carl X Gustaf. Carl XI)

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förhållandet till utländska makter - Carl XI:s samtida: Konungahuset

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Carl Gustafs, en sjelfständig svensk. Carl XI var ej mindre angelägen än sin fader att icke genom subsidier eller andra förbindelser göra Sverige beroende af andra makter, men i motsats mot Carl Gustafs krigspolitik var Carl XI:s afgjordt fredspolitik. Allt sedan Gustaf Adolfs tid hade Sverige uppträdt såsom eröfrande makt, men Carl XI:s bemödanden gingo endast ut på att bevara hvad som vunnits och att icke genom nya krig äfventyra detta. Han frånträdde förbundet med Frankrike, emedan han fann större svårighet att under en förbindelse med den krigs- och eröfringslystne Ludvid XIV bevara Sveriges oberoende och upprätthålla freden än genom att sluta sig till hans motståndare, som äfven hade fredens upprätthållande till syfte. I utvecklingen af denna fredliga statskonst finner man trenne stadier: det första till 1684, då Sverige, för fredens upprätthållande, sökte stöd hos främmande makter, utan att dock sätta sig i beroende af dessa; det andra från 1684 till 1689, då Sveriges ställning redan var tillräckligt stark, att det kunde uppträda till hertigens af Holstein försvar mot Danmark och slutligen genomdrifva hans återställande i sina rättigheter, samt det tredje från 1689 till 1697, då Sveriges ställning vunnit den ytterligare styrka, att det kunde mer och mer uppträda medlande i det stora europeiska kriget och slutligen från båda sidorna valdes till skiljedomare deri. Att Sveriges ställning blef allt starkare under hvartdera af dessa utvecklingsstadier utgör bästa berömmet för den statskonst det följdt.

Carl XI:s samtida: Konungahuset.

Bland Carl XI:s samtida stod honom närmast hans ädla, förträffliga gemål Ulrika Eleonora, liknande hans farmoder, pfaltzgrefvinnan Katarina, deri, att äfven hon var en af de ytterst få på samhällets höjder, om hvilken man aldrig hört annat än godt. Hon föddes den 11 September 1656 samt var yngsta barnet af konung Fredrik III i Danmark och hans gemål Sofia Amalia. Redan som barn gjorde hon sig allmänt afhållen genom ödmjukt och älskligt lynne, lätt fattningsgåfva och godt förstånd. Vi hafva förut omtalat, huru Carl XI 1675, när man befarade Danmarks biträde till de öfriga mot Sverige förbundna makterna, lät genom Nils Brahe framföra sitt frieri till den då nittonåriga prinsessan för att söka hindra ett sådant biträde eller åtminstone göra Danmarks konung misstänkt hos sina bundförvandter, i händelse han samtyckte, eller få en anledning att genast anfalla honom med krig, om han vägrade. Vi hafva äfven berättat huru Ulrika Eleonoras broder, konung Christian V, väl gaf sitt samtycke, emedan han ännu icke var fullt rustad, men snart återtog det och började krig mot Sverige.

Prinsessan, som redan före frieriet skall hafva fäst sitt hjerta vid den unge svenske konungen, hvilken hon hört allmänt prisas för många goda egenskaper, betraktade sig fortfarande såsom hans trolofvade äfven

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Mon Dec 11 23:45:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/sverhist/6/0914.html

		Berättelser ur svenska historien / Sjette bandet. Carl X Gustaf. Carl XI / 892 (1885-1886) Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|