Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Embetsmännen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och Bleking, friherre Hans Wachtmeister. I December samma år utnämndes till kungligt råd landshöfdingen öfver Upsala län friherre Clas Fleming, hvarefter under återstående delen af Carl XI:s regering i rådet inkallades presidenten i Wismarska tribunalet Edvard Ehrestéen i Maj 1683; landshöfdingen i Nerike och Vermland Gustaf Lilliecrona och landshöfdingen i Upland friherre Fabian Wrede i September 1685; generalen friherre Göran Sperling, generallöjtnanten friherre Nils Bielke, generallöjtnanten, guvernören öfver Kronobergs och Jönköpings län friherre Robert Lichton, generallöjtnanten friherre Jakob Johan Hastfehr, hofkanslern friherre Erik Lindsköld och landshöfdingen i Östergötland Axel Stålarm i Januari 1687; öfverkammarherrn och guvernören öfver enkedrottning Hedvig Eleonoras lifgeding friherre Carl Gyllenstierna i Maj 1687; hofkanslern friherre Nils Gyldenstolpe i Juni 1690; generalfälttygmästaren friherre Erik Dahlberg i Mars 1693; landshöfdingen i Nerike och Vermland friherre Didrik Wrangel, landshöfdingen i Södermanland friherre Gabriel Falkenberg, generalmajoren friherre Axel Wachtmeister och landshöfdingen i Vestmanland friherre Lars Wallenstedt i Juni 1693; landshöfdingen i Nylands och Tavastehus län friherre Carl Bonde och landshöfdingen i Upsala och Stockholms län friherre Jakob Gyllenborg i Augusti 1695, samt fältmarskalken friherre Jurgen Mellin i Juli 1696.
Minskningen i rådspersonalen hade likväl under denna tid varit ännu större än tillökningen, så att rådet, som vid Carl XI:s tillträde till regeringen utgjordes af 36 ledamöter, vid hans död räknade endast 19. Mot slutet af året 1681 hade Knut Kurck afgått ur rådet. I början af följande året afledo Thord Bonde samt Ebbe Ulfeldt, och under loppet af året 1682 afskedades Gustaf Banér, Nils Brahe, Henrik och Christer Horn, Gustaf Kurck, Clas Rålamb samt Gustaf Sparre, bland hvilka Henrik och Christer Horn dock fingo fortfarande förblifva generalguvernörer, den förre i Bremen och den senare i Lifland. Under året 1684 afgick riksamiralen Gustaf Otto Stenbock, och riksskattmästaren Sten Bielke samt riksrådet Ernst Johan Creutz, afledo. Under året 1685 afled Clas Fleming; 1686 riksdrotsen Magnus Gabriel De la Gardie samt riksråden Göran Gyllenstierna, Anders Torstensson och Edvard Ehrenstéen; 1687 Gustaf Lilliecrona; 1690 Erik Lindsköld; 1691 Göran Sperling; 1692 Robert Lichton; 1693 Pontus De la Gardie och Rutger von Ascheberg; 1694 Gustaf Oxenstierna; 1695 Gustaf Adolf De la Gardie och Jakob Johan Hastfehr.
De fleste bland den äldre rådspersonalen hafva blifvit omtalade dels i föregående delar och dels i den föregående af denna, så att om dem föga är att tillägga.
Riksdrotsen Per Brahe var vid Carl XI:s tillträde till regeringen öfver 70 år gammal och hans kroppskrafter voro temligen medtagna; men ännu vid 1675 års riksdag uppträdde han kraftfullt och oförskräckt samt visade att själskrafterna voro långt bättre bevarade. Vid det samma år utbrytande kriget mot Danmark gaf han äfven ett ganska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
