- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Sjunde bandet. Carl XII /
29

(1885-1886) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ... - Förhållandet till Polen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Dt första ären af Carl XII:s regering.

»7

diska makterna. Ett krig mellan dem måste således afböjas, och båda
sjömakterna förklarade, att de skulle vända sig mot den af de nordiska
makterna, som först bröte freden. Man gjorde Lillieroth de
allvarsammaste föreställningar om nödvändigheten att i godo bilägga de
uppkomna stridigheterna, alla underhandlingar om den nya tripelalliansen
afstannade under afvaktan å undanrödjande! af denna stötesten, och
man fordrade enständigt, att hertigen skulle upphöra med sina
befästningsarbeten samt konung Carl återkalla sina trupper; men båda
vägrade. Dock lofvade hertigen inställa fästningsbyggnadema, derest
underhandlingarna i Pinnenberg blefve åter upptagna och de medlande
makterne utfäste sig inom viss tid afgöra stridigheterna. Fredrik IV
åter, hvilken i Augusti 1699 efterträdt sin fader Christian V såsom
konung i Danmark, vägrade ingå på några underhandlingar förr, än
de omtvistade fästningsverken blifvit raserade, och hotade att sjelf draga
försorg om raseringen samt började äfven sammandraga trupper för att
visa sitt allvar med denna hotelse. Då öfversände konung Carl 5,000
man till förstärkande af trupperna i Tyskland och förblef obevèklig för
alla uppmaningar af de medlande makterna att draga sina trupper ur
Holstein.

I Sverige hade man emellertid böljat blifva orolig öfver rykten,
som spridt sig om ingångna förbindelser mellan Danmark, Polen och
Ryssland, hvarföre man nu blef medgörligare i afseende å vilkoren för
det ifrågasatta förbundet med sjömakterna. Mot löfte om verksam
hjelp för hertigen af Holstein mot Danmark afstod Carl XII från sitt
yrkande, att ett handelsförbund med sjömakterna skulle föregå det
politiska, äfvensom att de trupper, med hvilka han utföste sig att
bistå dessa makter, skulle af dem underhållas, samt beviljade äfven den
af dem fordrade garantien för rysswickska freden och för spanska
Nederländerna, hvarefter ett särskildt förbund på 18 år afslöts med England
den 6 Januari 1700, enligt hvilket de svenska hjelptruppernas styrka
bestämdes till 6,000 man och 1661 års handelsfördrag bekräftades samt
England förband sig att upprätthålla freden i Lund 1679. Kort derefter,
den 13 Januari, afslöts äfven det gemensamma förbundet mellan Sverige,
England och Holland.

I Polen hade under tiden ett regentombyte inträffat, som hade
vigtigt inflytande på detta rikes förhållanden till Sverige. Konung
Johan Sobieski, som alltid visat sig vänligt sinnad mot svenska
regeringen, hade aflidit i September 1696 och, efter långvariga strider mellan
dervarande franska parti, som ville sätta en fransysk prins på den
lediga tronen, samt det österrikiska, som förklarat sig för kurfursten
af-Sachsen Fredrik August, hade denne senare i Juli 1697 blifvit väld
till Polens konung och såsom sådan antagit namn af August 11. Han
hade ännu samma år hit affärdat, såsom sitt sändebud, en infödd svensk,
grefve Carl Gustaf Lewenhaupt eller Leijonhufvud, såsom denna gamla
svenska slägt ännu ömsom benämndes; men Carl XII ville ej erkänna
honom såsom polsk minister, hvilket föranledde kanslikollegium att i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:46:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverhist/7/0039.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free