Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ... - Polska kriget 1704 - Riksdag i Warschau: August afsättes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86
Carl XII.
Polska kriget 1704.
I December 1703 hade kardinal Radziejowsky utlyst en riksdag
att hållas i Warschau under loppet af Januari 1704, »för att skaffa
fred med konungen af Sverige, hvilken förklarat sig icke vilja
underhandla med konung August utan med republiken Polen». Voivoder
och senatorer infunno sig talrikt, synnerligast från Stor-Polen, der de
fleste bland adeln redan öppet förklarat sig mot August samt tagit
svenskarnes parti och, såsom temligen allmänt påstods, äfven deras
penningar. Generalmajoren Arvid Born hade, jemte Wachschlager,
blifvit i början af Januari sänd till Warschau för att vid riksdagen föra
konung Carls talan. Hos honom anmälde sig flere af de polske
herrarne för att få del af de svenska vängåfvorna, men konungen förbjöd
honom utdela sådana åt andra än dem som redan genom trogna och
vigtiga tjenster gjort sig förtjenta deraf.
Den andra Februari inlemnade Horn till riksdagen en skrift, hvari
han förklarade att hans konung icke ansåg sig kunna tryggt
underhandla med polska republiken, innan dess frihet vore fullt återstäld,
hvarföre konung August framför allt måste afsättas, hvilket konung
Carl hoppades riksdagen så mycket hellre skulle göra, som man kunde
med ovedersägliga bevis styrka, att August mot polska staten hyst
ganska förderfliga afsigter. Då riksdagen önskade få se dessa bevis,
inlemnade Horn följande dagen några utdrag ur de bref som under
vintern 1702 blifvit tagna från Vitzthum vid dennes beskickningsresa.
De innehöllo åtskilliga föga fördelaktiga uttryck om polska folket i
allmänhet, jemte antydande af planer till Polens styckning. Då de i
församlingen samt af kardinalen och svenskarnes öfrige anhängare
försågos med åtskilliga för konung August föga fördelaktiga anmärkningar,
råkade alla närvarande i stor förbittring, och genast beslöts att
uppsäga August tro och lydnad, hvarom en utförlig skrift uppsattes och
blef den 6 Februari undertecknad.
Förbittringen mot August ökades ytterligare derigenom, att han
vid denna tid lät fängsla prinsarne Jakob oeh Konstantin, konung
Johan Sobieskis äldste och yngste söner. Den förre hade ända från
Augusts val till Polens konung stått till honom i ett fiendtligt förhållande
och hade äfven af Carl XII blifvit föreslagen till konung i hans ställe.
Då han ej inom Polen ansåg sig säker för Augusts förföljelser, hade
han tagit sin tillflykt till det österrikiska Schlesien, men på Patkuls
inrådan lät August en sachsisk trupp inrycka på det främmande
området och gripa de båda prinsarne, hvilka fördes först till Leipzig och
sedermera höllos fångne i sachsiska fästningen Königstein.
Ännu återstod dock den medlerste af bröderna, prins Alexander
Sobieski, en allmänt aktad man, till hvilken polackarne hyste långt
mera förtroende än till äldste brodern; men han hade föga förtroende
för dem tillbaka och kunde hvarken af Carl XII:s eller den i Warschau
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
