Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ... - Ryska kriget 1702–1706
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ryska kriget 1702—iJo6.
119
häraf ett intryck, som för många varade lifvet igenom och gjorde den
svenske konungens namn länge älskadt i dessa bygder.’)
Det var den skönaste seger Carl XII vann under alla sina krig,
och den vans utan blodsutgjutelse, endast genom hans egen manliga,
fasta beslutsamhet, hvarigenom han slutligen besegrat den katolske
kejsarens ihärdiga motstånd. Denna hans beslutsamhet hade ock på
kejsar Josef gjort sådant intryck, att, då påfliga sändebudet i Wien å
påfvens vägnar beklagade sig öfver den beviljade religionsfriheten, sade
kejsaren skämtande: »Det var lyckligt, att kung Carl ej fordrade af
mig sjelf att bli lutheran, ty jag vet sannerligen ej hvad jag skulle
svarat». Carl XII stod emellertid nu på höjden af sitt rykte, ärafi,
aktad eller fruktad af alla och hos alla framkallande stora
förväntningar af ytterligare bragder samt en känsla af undran, som ännu hos de
allra flesta var beundran.
Ryska kriget 1702 -1706.
Medan konung Carl med kärnan af svenska krigsmakten
fördjupade sig i Polen för att afsätta August, gjorde czar Peter efter hand
allt större framsteg inom de svenska besittningarna vid Östersjön. Han
hade visserligen kunnat, om han på en punkt sammandragit hela sin
styrka, med denna stora öfvermakt krossa och tillintetgöra den ena
efter den andra af de smärre svenska afdelningar, som stodo i
Ingermanland, Estland, Lifland och Kurland; men härigenom hade, efter
all sannolikhet, Carl XII blifvit föranledd att från Polen skynda mot
czaren, och på ett sådant möte var denne ännu icke beredd.
Erfarenheten vid Narwa hade öfvertygat honom, att hans krigare ännu
behöfde mycken öfning och stridsvana för att mäta sig med Carls
härdade bussar, synnerligast under en sådan anförare, och han valde
derföre ett annat krigssätt, som väl långsammare, meiv ock säkrare skulle
föra honom till målet — en mängd smärre, »en ofta förnyade angrepp,
riktade än mot en eller annan fästning, än blotta härjningståg, för att
ödelägga landet och beröfva svenskarne möjligheten att der finna
underhåll. Härigenom skulle dessa efter hand försvagas, ryssarne vänjas
vid ordentligare krigssätt och vid strid med. de fruktade svenskarne
samt hos Carl underhållas tron på ryssarnes vanmakt och föga
fruktansvärda stridskrafter, hvarigenom lian skulle lockas att så mycket
längre stanna i Polen. Tillika förstärkte czaren oupphörligt sina
stridskrafter. För att öka sina krigares vapenfärdighet lånade han från
August en mängd tyska officerare. Gevär bestäldes från Holland och
hundratals lådjor, ett slags smärre bevärade roddfartyg, byggdes vid
Ladoga- och Peipus-sjöarna. I stället för de kanoner, svenskarne tagit
vid Narwa, götos nya af öfverflödiga kyrkklockor, och man skyndade
») Jfr Fryxell, Berättelser, XXI: 304—352. — Beskow, Carl XII i Alt-Ranstadt,
i Svensk» Akademiens handlingar, XX,: 17—56,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
