Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ... - Krigsrörelser å sjön Peipus 1702
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
liss
Carl XII.
att bland folket sprida föreställningen, att dessa af helgad malm gjutna
och derigenom välsignade kanoner skulle medföra seger öfver de
kät-terske svenskarne.
Den här ofvan omnämnda framgäng, hvilken ryssarne under
Scheremetieff vid slutet af året 1701 haft emot Schlippenbach vid
Errastfehr, hade ock betydligt uppmuntrat ryssarne. Den hade
visserligen vunnits af 20,000 ryssar mot omkrig 4,000 i sina qvarter öfver
-rumplade svenskar och hade kostat ryssarne dubbelt så mycket folk
som svenskarne, men hade ock visat att dessa kunde öfvervinnas.
Också firades segern med stora glädjebetygelser, Scheremetieff blef
genast befordrad till fältmarskalk och rika belöningar utdelades äfven åt
det öfriga befälet. Hos svenskarne åter gjorde detta nederlag ett djupt
och sorgligt intryck. Det minskade förtroendet till deras egna och
föraktet för Rysslands stridskrafter. Man böljade inse omöjligheten att
i längden kunna möta dessa med den ringa styrka, som återstod efter
hufvudstyrkans aftåg inåt Polen, och man skyndade att hos konungen
anhålla om förstärkning, hvilken också’ erhölls, men dock ej var på
långt när tillräcklig.
Likasom under året 17 01 hade czaren äfven i början af året 1702
sin hufvudstyrka samlad vid Pleskow. Då Carl med den svenska nu
var långt borta och alltmera aflägsnade sig, trodde czaren sig kunna
detta år våga ett allvarsamt anfall mot Lifland.
Krigsrörelserna begynte på sjön Peipus, der svenskarne genom
Hans Wachtmeisters bedrifvande fött i ordning en liten flotta äf några
bevärade jakter under befäl af kommendör Löschern von Hertzfeldt.
På östra sidan af samma sjö hade ryssarne flera hundra lådjor,
hvardera försedd med en mindre kanon och med 50 mans besättning. Den
21 Maj hade omkring hundra af dessa lådjor blifvit upptäckta af de
svenska fartygen, och följande dagen beslöt Löschern med sina 4
jakter angripa dem, oaktadt deras vida öfverlägsna antal. Med sina gröfre
kanoner underhöll han en så liflig eld, att ryssarne ledo betydande
förlust, men fortsatte doCk striden lika ihärdigt, så att ammunition
började fela för de svenska krigsfartygen, hvarför löjtnant Martin
Höke-flycht med jakten Flundran skickades till Dorpt att afhemta nytt
förråd. Så snart han hunnit utom skotthåll för de öfriga svenska
fartygen, blef han omringad af 47 ryska lådjor, hvilkas antal efter hand
ökades till öfver hundra. De tre öfriga svenska jakterna gingo
visserligen till segels för att komma honom till hjelp, men hindrades af
stiltje att hinna fram, innan han var på alla sidor omringad. Han
försökte väl att göra motstånd, men blef dödsskjuten strax i början
af striden, hvarefter hans folk kastade kanonerna öfver bord, styrde
på land och räddade sig. Sedan vinden friskat upp, sökte Löschern
hämnas; men dä hade de fiendtliga lådjorna redan hunnit undan,
hvarefter de svenska fartygen gingo till ankars vid Embach-åns
mynning för att försvara inloppet till Dorpt.
Längre fram på sommaren sändes kapten Jonas Hökeßycht, en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
