Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ... - Czaren börjar anläggningen af Petersburg 1703 - Krigsrörelser å Peipussjön 1704
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ryska kriget ifoa—ljo6.
härefter skrifva till czaren med en viss sjelfbelàtenhet, att det icke
varit möjligt anstälda större förödelse, tilläggande: »Gud vet huru
fienden nu skall kunna föda sitt ännu i behåll varande krigsfolk, då i hela
landet ingenting finnes oförs törd t; utom Reval, Femau, Riga och en
liten köping mellan dessa båda städer.»
Först senare på hösten och när ingenting mera fans att förstöra
blefvo de olyckliga landskapen åter utrymda af ryssarne. I September
måste äfven Löschèrn ined sin eskader återgå till Embachs-ån, för att
ej af de ryska lådjorna blifva afskuren från Dorpt.
Under tiden hade czaren ifrigt arbetat på anläggningen och
ordnandet af sin nya stad vid Newaflodens mynning. Den 16 Maj 1703
lades grunden till Rysslands blifvande hufvudstad på en liten, dittills
endast af några fiskare bebodd ö, kallad Lustön. Här anlades en liten
fästning, som blef kallad Sanct Petersburg, aposteln och äfven
grundläggaren till ära, för att beskydda inloppet i Newafloden, och kring
denna fästning uppstod efter hand den nya staden. Byggnadsämnen
togos från den förstörda staden Nyen och från de stora skogarna i
trakten, arbetena bedrefvos med yttersta ifver och invånare inkallades
från de närmaste ryska städerna. Trakten var sumpig och osund, men
träsken fyldes och alla naturhinder öfvervunnos, nya arbetare ditfördes
oupphörligt för att ersätta dem, som af den osunda luften och det
alltför ansträngande arbetet blifvit bortryckta, och för att få Petersburg
färdigbygdt skola 100,000 arbetare fått tillsätta lifvet!
För att skydda den nya Staden åt hafssidan mot svenskarnes
öfverlägsna flotta anlades på ett grund, hvilket söder om ön Retusari
framskjuter längs det djupaste inloppet till Narwa, en fästning kallad
Cron-slott, och på ön Retusari uppstod efter hand staden Crönstadt. I
November .1703 hade czaren den glädjen att se det första främmande
fartyg, ett holländskt, närma sig hans nya stad. I sin egen jakt
skyndade han det till mötes och lotsade sjelf in det i hamnen. Den
laddning det förde fick tullfritt försäljas, skepparen erhöll en gåfva af 500
dukater och hvarje man af besättningen 200 rdr. Nästa utländska
fartyg, ett engelskt, rönte ett lika vänskapligt mottagande^ och på detta
sätt fingo deri tidens båda förnämsta sjöfarande nationer göra
bekantskap med den nya ryska staden vid Finska viken.
Så ingick året 1704, då czaren fortfarande hade sin hufvudstyrka
i Ingermanland. Sedan han nu fått fast fot vid hafvet, arbetade han
med rastlös ifver på sin sjömakts förökande. En mängd fartyg
uppköptes i Holland’ och varfven vid Ladogasjön voro tillika i oafbruten
verksamhet, så att han redan under våren 1704 kunde uppträda på
Östersjön med en flotta af mellan 30 och 40 krigsfartyg. För öfrigt
var hans krigsplan för året hufvudsakligen riktad mot Narwa och Dorpt,
hvilka från Ingermanland utgjorde nycklarne till Estland och Lifland.
För båda var • den svenska eskadern på Peipus-sjön ett vigtigt
skydd, hvilket måste tillintetgöras, innan något allvarsamt försök kunde
vidtagas att bringa dessa städer i ryssarnes våld. Kommendören Carl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
