Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ... - En af Carl XII uppgjord plan för turkarnes rörelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
*
Det rysk-turkiska kriget IJII, 1712.
»77
sultans undersåte. Hade Carls stolthet ej hindrat honom från detta
steg, skulle utgången sannolikt blifvit helt annan ån den blef.
En plan för fälttågets förande blef emellertid af konung Carl
meddelad den turkiske öfverbefälhafvaren, enligt hvad konungen sjelf
berättat i ett ännu i riksarkivet befintligt bref till Maurits Wellingk af
den 27 Juli 1711. »Då storvisiren», heter det i detta bref, »för liten
tid sedan lät oss förnimma, huruledes krigsoperationerna uti den
blifvande campagnen med bästa nytta måtte mot fienden företagas, läto
vi honom förstå vår mening vara, att han sjelf med hela infanteriet
och en del af kavalleriet borde gå genaste vägen ifrån Donau till
Dnie-ster-strömmen och så vidare, och låta den öfriga delen af kavalleriet
tillika med tatareme observera fienden, som oundvikligen skulle på det
sättet, då han såge största delen af turkiska makten gå direkte inåt
ryska gränsen och der något vigtigt företaga, nödsakas gå tillbaka hän
utur Moldavien, då saphierne och tatarerne, som voro omkring honom,
kunde afskära honom alla lifsmedel, uti bakresan hänga honom uti
hälarne och tillfoga honom obotlig skada, som ock vid passen och
andra beqvämliga orter så instänga honom, att icke en man skolat komma
undan. Eller om sådant alls intet skulle af särdeles tillfälle blifva
verkstäldt, att den öfriga stora turkiska krigsmakten, som borde vara i
förväg för honom förut avancerad, kunnat vända sig emot honom och
afskära och innesluta honom på alla sidor.»
Hade dessa råd blifvit följda, så skulle czaren genom turkarnes
rörelser blifvit bragt i samma ställning, hvari han nu råkade genom
egen oförsigtighet. Han stälde nemligen, efter Dniesters öfvergång, sitt
tåg mot Pruthströmmen, för att sedermera öfver Donau och
Balkan-bergen gå direkte till Konstantinopel. Det visade sig likväl snart, att
stora svårigheter mötte det djerfva tåget. Under vägen mellan
Dnie-ster och Pruth ledo de ryska trupperna af hunger och törst i sådan
grad, att sjukdomar utbröto och flere tusen tillsatte lifvet. Demetrius
Kantemir, på hvars bistånd czaren väsentligt litat, öfvergafs af sina
moldauer, likasom två år förut Mazeppa af sina kosacker, och måste
med ringa följe fly till ryska lägret, likasom Mazeppa flytt till det
svenska. Hospodaren i Walachiet vågade vid visirens annalkande icke
förklara sig för czaren, och walacherne visade sig lika ovillige härtill
som förut moldauerne. Deremot kom tatar-khan med stora skaror af
tatarer till turkarnes bistånd och hotade den ryska hären från öster,
medan turkiska hufvuds"tyrkan, enligt det råd Poniatowski, som åtföljde
turkiska hären, gifvit visiren, gått öfver Donau och från söder var i
antågande mot ryska lägret. Genom de turkiska och tatariska
härarnes förenade rörelser blefvo de ryska trupperne slutligen så hopträngda,
att de icke kunde komma längre, utan nödgades slå läger vid en
böjning af Pruth-floden, der de, på ena sidan, vester om floden hade
turkiska hufvudstyrkan, i norr ett träsk och der bakom tatar-khan med
hela dennes här, samt på östra sidan Potocki med några tusen polac-
Starbàck o. Backström. Bfr. ur Sv. Hilt. VII. 12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
