Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ... - Hans underhandlingar med Frankrike
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34o8
Carl XII. x
Sedermera togs vägen öfver Braunschweig och Güstrow till
Stralsund, till hvars port konungen qch Dliring khmfjq tø. ett på natten
den 11 November. De sade sig vara ilbud från konungen, och
budskap skickades derom till Dilcker, som befalte.detn genast insläppas
och sjelf steg upp för att mottaga dem. Konungen hade nu pä 16
dygn tillryggalagt den 286 mil långa vägen från Pitest till Stralsund
och under de sista åtta dygnen hade stöflarne aldrig värit af hans
fötter samt måste nu skäras från dessa. Hela ’första dagen höll sig
konungen inne för att hemta krafter och skaffa sig ny beklädnad.
Rosen, som blifvit efterlemnad vid gränsen mellan Turkiet och
Siebenburgen, hade sedermera så påskyndat sin rfesa, att han redan dagen
efter konungens ankomst infann sig i Stralsund. Nàgta dagar senare
anlände ock de öfrige 24 herrarne, men det talrikare sällskapet hann,
efter en ganska besvärlig resa, ej fram förr än i medlet af. Mara,*715.
Underrättelsen om konungens hemkomst väckte hos de fleste
svenskar stor förtjusning. Nu hoppades man, att den rättrådige fursten och
den store härföraren skulle göra slut på allt elände inom riket,, krossa
de öfvermodige fienderne, återtaga Sveriges förlorade länder och/skaffa
riket den så ifrigt efterlängtade freden. Flere främmande makters
sändebud skyndade nu ock till Stralsund, och administratorn af
Holstein Christian August infann sig der i egen person kort efter
konungens ankomst. Redan den 20 November fide han för konungen
föreställa sin rådgifvare och allt i alla, baron Georg Henrik i>àn. Gartz,
hvilken, efter ett långt samtal med konungen, kom så i Ihans gunst;
att han sedermera ända till slutet af hans regering hade ett ganska
vigtigt inflytande på regeringsärendena. .< • .
Det angelägnaste för tillfället var att akafta penningar, hvaraf både
Carl och hans rike voro i de mest trängande behof. Geneifaltöjtnanten
Erik Sparre, som förut varit i fransk tjenst, fick kort efter konungens
ankomst till Stralsund fullmakt att vara svenskt sändebud vid: fMaska
hofvet, och i den för honom den 19 December 1714 . utfärdade
instruktion ålades han att söka afsluta med Frankrike ett Bytt förbund
på samma grunder som de gamla, hvilka garanterade<svönska områdets
integritet Penningar behöfdes dock framför allt, pft det,en .tillräcklig
styrka skulle kunna uppsättas i Pomern. Summan borde först begäras
under namn af subsidier "och derefter Skulle Sparre: söka utverka: ett
lån af två millioner rdr* för hvilket hertigdömet Zweibrucken ooh
grefskapet Veldenz kunde sättas i pant. Dessutom borde Frankrike lemna
penningar till att värfva trupper af de tyska furstama. På detta sätt
kunde en här af 70,000 man uppsättas i Tyskland, hvarefter Danmark
skulle först tvingas till fred och Ryssland derefter stängas från
östersjö-hamnarna. Till fred vore konungen icke obenägen, men dertill
gåfves för närvarande ingen annan utväg än genom ett kraftigt förande
af kriget.
Med Frankrike afslöts ock den 22 Mars 1715 ett försvarsförbund,
enligt hvilket Sverige årligen skulle erhålla subsidier till ett belopp af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
