Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Krig och underhandlingar, åren 1716—1718. 235
Sparre ätt underrätta Görtz, hvilken äfven frän annàt häll lätt försäkran
härom och- kort derefter sammanträffade med ryske ministern i
Holland, furst Kurakin, samt började med honom underhandla om
freden. Andra angelägenheter nödgade dock Görtz att företaga en resa
till Paris, och under tiden infann sig czaren sjelf i Holland, dit äfven
Görtz återvände, för att fä med czaren personligen fortsätta
underhandlingarna, då han i början af året 1717 blef, jemte svenske
ministern i London Carl Gyllenborg, arresterad såsom skyldige till
stämplingar att å Englands tron uppsätta den afsatte Jakob II:s son,
pretendenten Jakob III, hvilket äfventyrliga förslag åtskilliga häfdatecknare
äfven velat tillskrifva Carl XII.
Pretendentens anhängare i England, de s. k. Jakobiterne, hade
länge visat sig angelägne att, för en tillämnad uppresning i Skottland
till Jakob III:s fördel, fä understöd från svehska regeringen. Ännu
medan Ludvig XIV lefde, hade de i April t7i5 talat vid Gyllenborg,
om han kunde utverka 5 eller 6,000 svenskars öfverförande från
Göteborg till Skottland, hvarigenom den mot Sverige fiendtlige hannoverske
regenten i England skulle störtas och detta rike derefter blifva
Sveriges verksamme bundsförvandt. Gyllenborg skref härom till Müllem,
som då var hos Carl XII i Stralsund, men fick till svar, att planen
dels i sig sjelf var oklok, emedan den skulle öka antalet af Sveriges
fiender, som voro många nog förut, och väcka misstankar hos alftt
protestantiska furstar, dels ock var overkställbar, emedan Sverige till sitt
eget försvar behöfde hela den lilla truppstyrka det kunde uppsätta.
Müllem hade derföre icke ens velat nämna någonting dërom för
konungen.
Kort derefter kom en likartad framställning frän Erik Sparre i
Paris, som framhöll de stora fördelar Sverige kunde skörda deraf, att en
vänligt sinnad konung uppsteg på Englands tron. För företagets
befordrande hade Sparre erhållit 50,000 rdr, hvilka han nu öfversände,
jemte en fullständig plan huru detsamma skulle utföras. Denna
skrifvelse föredrogs af Müllern för konungen, med ett förslag till svar,
hvilket gillades af honom och var lika lydande med det Müllern förut gifvit
Gyllenborg, hvarjemte konungen befalte penningarnes återsändande.
Ett tredje försök att vinna Carl XII för den jakobitiska planen
gjordes af Frankrikes härvarande sändebud, grefven af Croissy, enligt
hvars uppgift konungen skulle ingått på företaget och lofvat sända
4,000 man till Skottland, hvilken uppgift synes föga trovärdig, såsom
stridande mot konungens egen genom Müllern vid samma tid
meddelade skrifvelse till Sparre och hans godkännande af den förra
skrifvelsen till Gyllenborg. Flera sedermera inträffade omständigheter gifva
äfven stöd åt antagandet, att det ifrågavarande företaget aldrig varit af
Carl XII gilladt, och Croissys uppgift om motsatsen kan således icke
betraktas såsom fullgiltigt bevis derför. . »
En jakobitisk uppresning skedde emellertid i Skottland under hösten
1715, och pretendenten uppträdde der i början af året 1716, men upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
