Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ... - Konungens svar härå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
278o8
Carl XII. x
och frälsa sjelfva riket och regementet, som mera och kärare varit, i
hopp att de framdeles genom tidernas lopp och omskiften kunna
återvinnas». Derföre begärde rådet konungens tillstånd att få med kongl.
maj:ts’ trogna undersåtars samråd taga i öfvervägande alla sådana
utvägar; som för rikets säkerhet och välfärd kunde pröfvas de görligaste;
men då rådet jckè fördristade sig att påtaga sig allena ett så högst
angeläget .ärende och äfven déäsutoin under konungens frånvaro
hvarjehanda förefölle, hvilket rikets välfärd kunde påfordra, men hvarom
konungfenö i befallning icke kunde hinna inhemtas, så hemstälde rådet,
om det icke i sådaht fall kunde få sammankalla ständerna, för att
med<dem rådgöra och öfverlägga. ’ Slutligen frågade rådet ock, om det
icke, då ingen annan utväg till medels anskaffande, till försvarsverkets
upprätthållande och sjelfva rikets beskydd vore öfrig, kunde få
pantsätta någon del af de tyska besittningarna, för att derigenom bereda
riket nödig penningetillgång, likasom man förnummit, att konungen af
Danmark vore sinnad bortpanta Oldenburg och Delmenhorst.
Till ?var å: denna skrifvelse kom en från konungen af den 3 Febr.
1711, hvilken väl kan förtjena anföras, såsom innefattande en temligen
utförlig i redogörelse för hans uppfattning af Sveriges förhållande till
fienderna, hvilken han orubbligt tillämpade vid de följande
fredsundei-hahdlingama, hvarföre ock under hans regering fred icke kunde
afslutas med någon af rikets fiender.
»Hvad först anbelangar det slätta tillståndet hemma uti Sverige»,
heter det i denna skrifvelse, »så är sådant så ofta vordet upprepadt,
att det vore nog, om I allenast kortligen förmälte, att det antingen
ännu vore lika sådant eller ännu slätare, hvilket nogsamt påminte oss
en sak, som dessutom nog är bekant, men nu på intet sätt bättre kan
botas än genom en hederlig och fördelaktig freds förskaffande, hvilken
alldeles intet lärer tillvägabrmgas genom klagliga föreställningar, utan
erfordras dertill, att man i sjelfva verket använder yttersta förstånd
och krafter till rikets försvar och dämpande af fiendens högmod. Vi
äro försäkrade, att I numera också lären vara af den meningen, sedan
I fått förnimma sakernas tillstånd här på orten, och ingalunda
kommen på de tankarna att köpa en neslig fred medelst några provinsers
afstående, hvartill vi aldrig läre samlycka, ehuru konjunkturerna ock
lära blifva. Ej heller bör någon, som vill heta en redlig patriot,
styrka dertill hvarken nu eller i framtiden, utan hellre råda att våga
det . yttersta, än tillåta att något af riket’eller dess provinser skulle
förminskas, helst emot ryssen, emedan det vore genaste vägen att försätta
riket i det tillstånd att, vid påkommande nytt fredsbrott, som ofelbart
i sådant fall ej länge lärer uteblifva, Sveriges rike då lärer nödgas
alldeles gifva tig under sina grannars vilja och behag och taga emot
sådan lag, som antingen fienden eller ock de, som ännu kalla sig
vänner, vilja föreskrifva, utan måste man allenast vara betänkt uppå
återvinnande af det, som råkat fienderna i händren, jemte ett skäligt
skadestånds erhållande af ryssen för den tillfogade skada och oförrätt;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
