Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
478o8
Carl XII. x
igenom man saknat den styrka, som af hans maj:ts närvaro kunnat
förväntas. Få sistone; sedan enkedrottningen vid så hög ålder ej
kunnat besväras: med rikets styrelse, hade rådet anmodat arfprinsessan,
»såsom närmaste arfvingen till riket»,:att bevista rådslagen och med
sin närvaro gifva dem styrka och eftertryck. > De kungliga råden, som
i dessa svåra och) lönlösa tider kampat mot en’ vidrig lycka, önskade
allenäst »kristligare och. mildare omdömen, än kanske oroliga och
vanartiga sinnen af axghet obevisligen fält och utspridt, och att: det, som
denna tid olyckligen; aflapet är, icke oss i detta målet inför Gud
oskyldiga må tillräknas, utan krigets långyarighet, undersåtarnés armod och
fiendernas öfverlägsna’makt».
De kungliga propositionerna, den allmänna af den 17 December
och sekreta proposionaa af den 18 December 1713, innehöllo, såsom
vanligt, en framställning af de yttre och inre förhållandena. Ryssland
hade med öfverlägsen styrka angripit Lifland och Estland. Det tappra
ärofulla försvaret hade blifvit fruktlöst, sedan hunger och pest för
fienden öppnat portarna till Riga, Pernau, Reval och tvungit till dagtingan.
Derefter hade ordningen kommit till Finland att grundligt hemsökas.
Viborg hade blifvit intaget, och nu blödde hela det olyckliga landet
under barbarernes svärd, sedan svenska hären blifvit nedgjord eller
skingrad. På tysk botten återstodo endast Stralsund, Wismar och
Rilgen. Bremen var i Danmarks våld, Stettin taget i seqvester af
Preussen, som också Underlagt sig större delen af Vor-Pomern.
Förespeg-lade och försökta aitfell mot sjelfva Sverige gjorde tryckande
försvarsanstalter inom landet nödiga genom nya regementens uppsättande och
de gamlas komplettering, på samma gång som det så högst vigtiga
sjöförsvaret medtog de. ansenligaste medel. Så ökades’ oupphörligt
be-hofven, hvaremot inkomsterna år för år minskades genom jordbrukets
afs|tannande ,och handelns spärrande. Tullar och acciser inbragte i följd
häraf föga: stora sjötullen knappt så mycket Som förslog till räntor
på ba&keaS’försträckningar. Årliga utgiftssumman hade ander de
senare krigsåren, uppgått till 13,100,000 d. s., hvaremot inkomsterna ej
kunnat bringas högre än till 4,900,000 d. s., och ändock voro i
utgiftssumman många betydande poster éj beräknade, såsom pomerska
truppernas och wismarska: statens undérhåll; inlösen af flere konungens
vexlar o. s. v. Statsskulden hade således stigit för hvarje år; men
krediten, så.in-, som.’utrikes, var alldeles förstörd. År 1710 och äfven
någon tid dessförinnan hade konungens embetsmän erhållit hälften af
sina löner, de.två följande åren endast en fjerdedel och 1713 blott ett
qvartals assignationer, hvilkas > värde i dessa svåra tider var ganska
yaa$kligt. . . i •:•
.i Förhållandena voro sålunda högst bekymmersamma och
riksdagens ställning’Så mycket brydnammare somständerna icke hade någon
beslutanderätt’ ens i fceskattningsfrågor och man’ ännu icke visste om
d«jn. enväldige konungen gillade ständernas sammankallande. Att
ander sådana omständigheter leda ståndens Öfverläggningar var också icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
