Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ... - Skyddsbref åt sjöröfvarena å Madagaskar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
304 " Carl XII.
hemligheten, af hans inflytande hos Carl XII. Onekligen var det dock
för Sverige, likasom för Cail XII sjelf, en olycka, att Görtz vann detta
inflytande, ty i annat fall hade sannolikt konungen af
omständigheternas tvång blifvit nödsakad att ingå fred och sålunda landet förskonats
från mycket af det elände, som af det fortsatta kriget förorsakades,
likasom äfven Carl XII:s minne befriats. från en fläck, hvilken flera
under dessa år vidtagna åtgärder satt derpå.
Det nu anförda utgör det egentligen minnesvärda i afseende ä
Sveriges inre styrelse under de olycksfulla åren 1715 — 1718, och detta
minne är hvarken glädjande eller hedrande. Vi böra dock ej alldeles
förbigå en tilldragelse under dessa år, som äfven står i ett visst
samband med då pågående finansoperationer.
Mat. slutet af léoo-talet hade äfventyrare från flera särskilda folk
sällat sig tillsammans å nordöstra kusten af ön Madagaskar och der
börjat idka sjöröfveri, som efter hand öfvades i allt större skala och
hvarigenom dessa fribytare samlade stora rikedomar. Af fruktan för
sjömakternas hämnd sökte de likväl någon särskild makts beskydd och
vände sig först till England, men afvisades, ehuru de erbjödo en
ganska betydande skyddsafgift. Så afvisade anmälde de sig 1713 hos
Mauritz Wellingk samt erbjödo 500,000 pund sterling och 25
krigsfartyg åt svenska regeringen, om denne ville skydda dem, äfvensom
50,000 pund åt den statsman, som förmådde åt dem utverka ett
sådant skydd. Wellingk inberättade förhållandet till rådet, men detta
beslöt afvakta konungens återkomst, som då troddes snart förestående.
År 1715 blef också förslaget i Stralsund framlagdt för honom, men
i detsamma begynte Stralsunds belägring och frågans afgörande blef
ytterligare uppskjuten. I början af året 1718 framkommo emellertid
fribytarne med ett nytt förslag, innefattande, att de skulle öfvergifva sitt
förra lefnadsyrke, en del af dem komma med 60 rikt lastade skepp till
Göteborg, en annan del stanna i deras nederlagsplatser vid indiska
hafvet, hvilka skulle öfverlemnas åt svenska kronan och med hvilka
handelsförbindelser skulle öppnas medelst ett ostindiskt handelsbolag i
Göteborg, samt att fribytarne skulle till tacksamhet för erhållet skydd
lemna ett betydligt antal skepp och en stor summa penningar,
äfvensom genom trohetsed förbinda sig till lydnad mot Sveriges konung,
hvilken deremot skulle försvara dem mot hvarje europeisk makt, som
ville bestraffa de forna våldsbragderna. En öfverenskommelse blef
ock på dessa grunder afslutad, utom att konnngen icke ville mottaga
någon tacksamhetsgärd, utan fora cade i stället, att en del af
fribytar-nes förmögenhet skulle insättas i Sveriges allmänna kassor mot samma
ränta, som derifrån betalades till hans förra undersåtar.
Skyddsbref-vet utfärdades vid midsommartiden. 1718 och en bland fribytames
underhandlare, Morgan, erhöll fullmakt att vara svensk guvernör i de
nya indiska besittningarna. Den vidare fortgången af dessa
underhandlingar blef dock genom konungens död afbruten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
