Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Krigsväsendet.
3»3
länet befintliga manspersoner) som kunde komma i fråga till utskrifning
och ej bodde på sådana hemman, som bidrogo till den indelta härens
uppsättande, hvilka listor skulle omfatta stadstjenare, tullnärer,
besökare, orgelnister, klockare, gerningsmän, säteriegares och embetsmäns
drängar och torpare, dikare, tröskare, lösdrifvare samt sådana
stadsinvånare, som ej gåfvo 6 d. s. i skatt. Af dessa skulle sedermera i
hvarje län 400 de krigsdugligaste uttagas till »roteringskarlar». Denna
»nya rotering» utöfver den gamla blef en af de mest tryckande bördor
för landtbefolkningen. Huru hårdt denna var anlitad för krigstjensten,
visar sig bland annat deraf, att bland de 1,934 personer, som voro
upptagna å nya roterings-listan för Östergötland, endast 315 af
landshöfdingen ansågos duglige till krigstjenst; de öfrige voro antingen för
unga, för gamla eller för svaga. För att nu kunna lemna de fordrade
400 man indelades dessa 1,934 å listan upptagne i 400 rotar, således
med ungefär 5 personer i hvarje rote. Ur hvardera af dessa rotar tog
konungens till länet afsände officer den användbaraste karlen, och fans
der ytterligare någon krigsduglig, så flyttades han till en annan rote,
der ingen krigsduglig fans, och togs der till roteringskarl. Äfven på
detta sätt kunde officern ur hela mängden ej utleta mer än 246 för
krigstjenst användbare. I Skaraborgs län funnos bland 2,043
antecknade endast 215 krigsduglige; i Elfsborgs län bland 2,003 allenast r57.
Detta oaktadt höll konungen strängt på den nya roteringen och befalte
1718 guvernören i Skåne Carl Gustaf Hård att i stället för de oduglige
roteringskarlar, som blifvit framstälda, låta i socknarna uppsöka andra,
som voro användbara, insätta dem. i regementena i de odugliges ställe
samt skicka desse till de oantaglige roteringskarlarnes jordlägenheter,
»ty», tillade konungen, »åkern kan i nödfall skötas lika så väl af en
till krig oduglig som af en fullkommen karl; men till befordrande af
vår tjenst äro de ej lika användbara». Äfven till städerna sträckte
sig denna nya rotering och verkstäldes flerstädes så strängt, att t. ex.
i Vexiö togos 1718 alla drängar och 20 bland stadens borgare,
hvarförutan i November samma år 15 borgare måste, i brist på drängar,
köra foror till norska gränsen:
[Af sockenknektar och roteringskarlar skulle tre- och
femmännings-regementena göras fulltaliga; men äfven i de värfvade regementena
hade en mängd luckor uppstått och för att fylla dessa blefvo åter
landshöfdingarne anlitade. Beslutet fattades i medlet af Juli’ 1718, dä
landshöfdingarne ålades att, hvar för sitt län, ställa ett visst antal
rekryter att ingå i de värfvade regementena. Så befaltes landshöfdingen
i Kronobergs län anskaffa 228 man. Han skulle först efter
folkmängden bestämma huru många deraf borde tagas ur hvarje länets fögderi,
hvarefter han skulle fögderivis kalla tillhopa alla, som ej voro
rust-eller rotehållare. När de voro i samlade, skulle landshöfdingen ligga på
bordet framför dem de värfningspenningar, som erbjödos, nemligen
100 daler kopparmynt för hvar knekt och 50 d. k. för hvarje ryttare,
samt uppmuntra dem att frivilligt taga värfning. Den, som dertill an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
