Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Borgerskapet, handeln och näringarna.
349
föra tiggare skulle fasttagas och sändas till fabrikerna eller
skråmä-starne. Dessutom inlockades flere handtverkare från Tyskland,
Frankrike och England, hvilka lofvades betydliga fördelar framför de
inhem-ske — frihet från värfning och från alla skatter; 30 till 40 d. s. i
respenningar; 30 d. s. vid ankomsten, och sedermera 1 rdr, dock i
mynttecken, till dagspenning, samt tillika fri bostad, eldning, ljus och
handt-verksredskap. Deras tillverkningar skulle lemnas åt kommersekollegium
att till faststälda pris för statens räkning försäljas. Flere arbetare
inkommo ock, men vid konungens död afstannade hela företaget.
Redan 1698 hade bränvinsbränningen blifvit förenad med
bryggéri-handteringen, sä att endast bryggare berättigades att tillverka bränvin.
I början af året 1718 förordnades, att blott ett visst af regeringen
bestämdt antal brännerier skulle få finnas: i Stockholm och Göteborg
fyra, i andra större städer två, i de smärre samt här och der i
landsorten ett. I Juli 1718 utfärdades en förordning, Hvilken för
bryggerier och brännerier bestämde det mått af malt, humle, säd m. m. som
skulle användas, samt det pris, hvartill varan skulle säljas. Hvarje
bryggeri eller bränneri skulle hafva sin vissa försäljningskrets och inom
denna ett visst antal krogar få finnas, hvilka voro pligtiga att från
kretsens bryggeri och bränneri taga sina varor, och hos hvilka kretsens
öfrige invånare skulle hemta sina behof. Såsom anledning till denna
förordning anfördes, att »konungen under resor genom landet
esomoftast erfarit, huru folket vid sina egna brygg- och brännerier sölade
bort både tiden, säden och sig sjelfva, hvadan uppstodo, å ena sidan,
svalg och dryckenskap, å den andra dyr tid och brist på lifsmedel».
Här framträder åter en framtidstanke, som först i nyaste tiden kommit
till verkställighet, att genom husbehofsbränningens afskaffande och
öfvergång till fabriksbränning i större skala, med betydande inskränkning af
bränneriernas antal, minska dryckenskapen och sädesåtgången för
brän-vinstillverkningen samt ställa denna under noggrannare kontroll. I sig
sjelf var onekligen denna författning en af de nyttigaste, som under
Carl XII:s regering utkommit, och hade densamma, i hvad den angick
bränvinsbränningen, blifvit allt framgent noggrant iakttagen, så hade
den sannolikt, så i sedligt som ekonomiskt hänseende, verkat mera
godt, än alla Carl XII:s krig gjort landet skada. Ingen af hans
åtgärder väckte dock ett allmännare missnöje än hans
bränvinslagstiftning, och då den efter hans död upphäfdes genom kungliga brefvet
den 8 Januari 1719, blef denna den nya styrelsens åtgärd en af dess
mest omtyckta. Så litet kan man af åtgärders popularitet bedöma
deras verkliga värde.
I allmänhet var Carl XII långt ifrån att sakna sinne för handelns
och näringarnas vigt eller intresse för deras förkofran. Han skilde
kommersekollegium från kammarkollegium och gjorde det åter till ett
särskildt embetsverk, emedan han fann dess verkningskrets tillräckligt
vigtig och omfattande. Han lät företaga undersökningar för att,
genom en kanal vid Trollhättan, göra Göta elf segelbar från Göteborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
