Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carl XII:s minderårighet - Det franska partiet inom förmyndarestyrelsen och dess motparti - Omstörtningsplaner af svenska högadeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10
Larl XII.
Lars Wallensttdi ansågs af d’Avaux vara lika fransysk som han sjelf,
men tillhörde dock ej dem, som stodo i Frankrikes sold, utan hade
slutit sig till det franska partiet af öfvertygelse eller möjligen , för att
vara af annan mening än Oxenstierna, hvars vedersakare han sedan
gammalt varit.
Enigheten inom förmyndarestyrelsen var sålunda icke den bästa.
Den led af samma brist som den nästföregående under Cail XI:s
minderårighet, att inom sig icke ega någon med tillräcklig öfverlägsenhet
att leda det hela, hvarföre den ock, likasom denna, mer och mer
försvagade sig genom inre söndringar. Också dröjde det icke särdeles
länge, innan man från åtskilliga håll började önska ett snart slut på
denna förmyndarestyrelse, och hos allt flera vaknade tanken att
påskynda den unge konungens myndigblifvande — hos en och annan af
sjelfva riksförmyndarne under beräkning att uti den i statssaker
oerfarne konungens namn styra hans rike lättare än under ständiga
strider med de öfrige regeringsledamöterne; hos en stor del af adeln
under förhoppning att af den unge konungen, som redan visat, att han
snarare ärft sin moders gifmildhet än sin faders karghet, kunna utverka
ett slut på alla reduktionsåtgärder och möjligen åt adeln återvinna en
del af dess förlorade egendom; hos icke få bland den större
allmänheten af öfvertygelse om den unge konungens berömvärda egenskaper och
af farhåga, att denna förmyndarestyrelse icke skulle blifva bättre än
den föregående, hvarföre säkrast vore att så snart som möjligt göra
-slut derpå.
Enligt uppgifter af härvarande danske och franske ministrarne
skall kort efter Carl XI:s död en vidtomfattande plan varit å bane bland
en stor del af adeln att med understöd från Danmark göra »en
rebel-lion» för att omstörta förmyndarestyrelsen, hvarefter man hos den
myndig förklarade konungen skulle utverka återställandet af de gods
och den makt, hvilka adeln ansåg sig hafva blifvit orättvist beröfvad.
Hufvudmän för detta parti skulle varit Nils Brahe, Nils Bielke, Clas
Rålamb och Nils Gyllenstierna, då svensk guvernör i Wismar. Man
skall hafva för danske ministern Luxdorph förespeglat återlemnande till
Danmark af Skåne, Halland och Bleking, om danske konungen ville
understödja denna plan. De, som uppgjort densamma, tyckas likväl
snart nog kommit på andra tankar. Rålamb skall hafva afrådt hvarje
våldsamt företag och angifvit en lugnare väg att komma till samma
mål genom att vid den riksdag, som komme att utlysas för firande af
Carl XI:s begrafning, yrka inställandet af alla ytterligare
reduktionsåtgärder och återgifvandet åt adeln af dess gamla rättigheter, samt
vidtaga alla åtgärder, som funnes erforderliga för att genomföra detta
yrkande.
Medan man sålunda på flera håll af olika anledning önskade
påskynda Carl XII:s tillträde till regeringen, tycktes hos honom sjelf
något hinder derför ej böra möta. Flera af hans yttranden under
deltagandet i - förmyndarestyrelsens öfverläggningar vittnade, att hans för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
