Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
Larl XII.
dome, följde konungen sin syster och svåger på vägen, reste genom
Örebro, Vadstena och Kalmar till Carlskrona samt derifrån inåt Skåne,
der han i Malmö skildes vid sin syster och hennes gemål samt
återvände i Augusti till Stockholm. Han var vid sin återkomst dit helt
förändrad, iakttog ett värdigt och allvarligt sätt mot alla, egnade sig
träget åt regeringsbestyren samt tycktes blygas öfver de förra
pojlc-aktigheterna.
Hertigen och hertiginnan dröjde emellertid icke länge i Holstein,
emedan man der mer och mer befarade ett anfall från Danmark och
deras vänner ifrigt rådde dem att i tid söka en tillflykt i Sverige. Carl
mötte dem i Skåne i Augusti 1699, och man befarade nu ett
förnyande af de vilda uppträdena året förut. Detta inträffade likväl ej, men
i stället började konungen, för att visa sin glädje öfver sin af honom
ömt älskade systers återkomst, föra ett så praktfullt och lysande hof,
att man allt sedan Christinas tid här ej sett något dylikt. I slutet af
Augusti gafs i kungsträdgården en högst lysande fest, der man
dansade natten igenom. I Oktober firades enkedrottningens Ö3:e
födelsedag med slösande prakt. I November inkom en särskildt efterskrifven
fransysk skådespelaretrupp, som här uppförde flera af Corneilles,
Moliéres och andra berömda franska författares mest omtyckta skådespel.
I Januari och Februari 1700 gaf konungen efter hvarandra tre stora
maskeradbaler, af hvilka hvardera kostade 40,000 daler silfvermynt och
deröfver, men som också af Nicodemus Tessin voro anordnade med
så mycken smak och prakt, att härvarande utländingar försäkrade sig
icke ens i Frankrike hafva sett något bättre. Under vintermånaderna
följde den ena festen tätt på den andra, ty de högre embetsmännen
ansågo sig också böra följa hofvets exempel. Vilda dryckeslag
saknades ej heller, men från dessa afhöll sig den unge konungen. I stället
tog han så mycket lifligare del i dansnöjena, som icke sällan fortsattes
ända till klockan 9 eller 10 följande morgon.
Detta lif af ständiga lustbarheter började nu hos mången väcka
bekymmer. Det var visserligen mindre vildt och mindre äfventyrligt
än upptågen året förut, men ock så mycket kostsammare.
Maskeradtillställningarna voro ock ett utländskt påfund, som ej behagade de
mera allvarsamme svenskarne, och att de tillstäldes på
lördagsqväl-larne, så att de utsträcktes öfver en del af söndagsmorgonen, väckte
förargelse hos presterskapet samt många andra dessutom. Man vågade
dock ej komma fram med några föreställningar, emedan de vanligen
upptogos mycket onådigt; men när Jesper Svedberg, hvilken vi i
nästföregående del lärt känna såsom en ganska orädd predikant, vid ett
besök å Kungsör under våren 1700 fick höra att en maskerad var
utsatt att firas följande söndag, åtog han sig att predika denna dags
förmiddag och skildrade dervid sabbatsdagens firande med sådana nöjen
i så mörka färger, att den tillämnade maskeraden blef instäld. Kort
derefter begynte det stora kriget i Norden, och Carl XII fick då helt
annat att tänka på än dylika tillställningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
