Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ... - Förhållandet till Holland och England - Förhållandet till Danmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 6
Carl XII.
gjort såsom sekreterare. Sådant var vid dylika tillfällen vanligt och
behöfde icke hållas hemligt. För öfrigt säger d’Avaux uttryckligen,
att Polus var obesticklig och i allo en hedersman. Samma vitsord fick
äfven konungens kammarherre Gustaf Cronhielm, som likaledes blef
mycket använd vid dessa underhandlingar.
Med Holland hade samtidigt underhandlingar blifvit förda och
långt tidigare ledt till vida mera bestämdt resultat. Redan den 12
Februari 1698 hade det 1686 ingångna förbundet mellan Sverige och
nederländska republiken blifvit förnyadt, med åsidosättande af de ännu
oafgjorda stridigheterna angående kaperierna. Då det i förra fördraget
intagna löfte om väpnadt bistånd, derest republiken blefve anfallen,
här var förnyadt och dessutom i en hemlig artikel öfverenskommet,
att Englands biträde till det nu förnyade förbundet skulle sökas, så
var detta fördrag vida mera bestämdt än det med Frankrike ingångna,
och det vore således oriktigt att i det franska förbundsfördraget se ett
frånträdande af den statskonst Sverige under hela senare delen af
Carl XI:s regering följt. De pågående underhandlingarna mellan
Sverige och Frankrike tyckas likväl väckt en viss oro i Holland, ty
Sveriges dervarande sändebud Nils Lillieroth, som efter förbundsstyrelsens
ratificerande skulle resa hem, blef under hvarjehanda förevändningar
qvarhållen, till dess den i fördragets nyssnämnda hemliga artikel
ifrågasatta tripelalliansen mellan Sverige, Holland och England hunne blifva
afslutad. Den 4 Maj 1698 ingicks också i Haag ett förberedande
förbundsfördrag, hvari stadgades, att underhandlingar om vilkoren för
tripelalliansens verkställighet skulle omedelbarligen taga sin början, men
emellertid, i händelse af behof, fördraget träda i sin fulla kraft och
ömsesidigt bistånd lemnas.
Med England pågingo härefter äfven underhandlingar i samma
syfte, hvilka likaledes fördes af Lillieroth, för hvilken en hemlig
instruktion utfärdades, hvarom Oxenstierna och kansliet lemnades i
okunnighet. Enligt denna tilläts Lillieroth att emot så fördelaktiga vilkor för
Sverige som möjligt utlofva bistånd af en svensk här om 10,000 man,
derest fredsbrott skedde vid Rhen eller i spanska Nederländerna —
således bistånd mol Frankrike. Underhandlingarna drogo dock ut på
tiden, emedan man ej kunde komma öfverens om vilkoren, bland hvilka
man å svenska sidan yrkade en garanti af sjömakterna för hertigens
af Holstein rättigheter, hvartill åter sjömakterna visade sig obenägna,
emedan de ville försäkra sig om både Sveriges och Danmarks biträde
under det krig mot Frankrike, som snart syntes förestå.
Mellan Danmark och Sverige rådde fortfarande en viss spänning,
i följd af Danmarks förhållanden till Holstein, hvilka under den senare
tiden ledt till allt allvarsammare förvecklingar. Sedan Christian I,
grefve af Oldenburg, blifvit väld till Danmarks konung 1448 samt 1459
ärft hertigdömena Sleswig och Holstein, hade dessa hertigdömen varit
förenade med Danmark, till dess Christian I:s sonson Christian III
1553 förlänade dem åt sina halfbroder, af hvilka den ene, Johan, dog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
