Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ... - Förhållandet till Ryssland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De f örsta åren af Carl XII:s regering.
3*
Rawa den 10 — 13 Augusti 1698, efter hvilket Patkul följde czaren till
Moskwa, för att träffa närmare aftal 0111 sättet för verkställandet. I
början af året 1699 öfverlemnade ock Patkul till konung August ett
utförligt förslag huru allt borde tillgå. Brandenburg borde vinnas
genom löfte om bifall till den af dess kurfurste Fredrik III ifrigt
eftersträfvade konungavärdigheten, jemte en eller annan andel af rofvet
från Sverige. Danmark och Ryssland voro redan gifna
bundsförvandter; men, för att så mycket hastigare kunna draga nytta af czarens
bistånd, borde man söka med det snaraste bringa det mellan Ryssland
och Turkiet pågående kriget till slut. Dock borde man tillika akta
uppå, att han ej behölle Lifland för egen räkning. De förnämste och
inflytelserikaste polackar borde vinnas, hvarefter Riga skulle tagas genom
öfverraskning. Denna eröfring antog man komma att göra ett sådant
intryck på polska riksdagen, att dess bifall och medverkan till
företaget utan svårighet skulle vinnas. Sedan Lifland var eröfradt, skulle
det förenas med Polen, men dess invånare tillika försäkras om
bibehållande af alla de fri- och rättigheter, de innehaft före de af Carl XI
deri gjorda inskränkningar.
Planen gillades och i enlighet dermed sökte konung August
ytterligare befästa sina förbindelser med Danmark och Ryssland. Med
Danmarks konung afslöts i Dresden den 25 September 1699 ett fördrag,
som förvandlade det förra försvarsförbundet till ett anfalls-, hvars
syftemål var att fråntaga Sverige dess besittningar på andra sidan
Östersjön. Förberedelser till kriget skulle ske under vintern, och utbrottet
bestämdes till början af följande året.
Allt detta hölls så hemligt, att man i Sverige ej hade någon aning
derom. Wellingk hade först sent på hösten 1698 kommit till Danzig,
der han dröjde till årets slut, emedan konung August då befann sig i
Litauen. Först i början af året 1699 inträffade Wellingk i Warschau
och skref i Februari till svenska regeringen, att han upptäckt en hemlig
förbindelse mellan konung August och czaren, hvars syfte skulle vara
att göra August II till enväldig konung i Polen, hvilket skulle
befordras af czaren genom ett anfall mot Sverige, för att beröfva polska
republiken dess understöd; men sedermera lugnades dessa farhågor,
och mot slutet af Maj inberättade Wellingk, att alla dylika planer voro
öfvergifna och att allt vittnade om en uppriktig vänskap å polska
konungens sida. Denne antog ock förslaget om ett förbund med Sverige
samt skickade dit ett särskildt sändebud, grefve Galetskl, för att i
Stockholm föreslå förnyande af freden i Oliva och begära Sveriges
bemedling i en tvist mellan Polen och kurfursten af Brandenburg, som för
en penningefordran bemäktigat sig staden Elbing. Emellertid, när man
gjorde allvar med att uppgöra förbundsvilkoren, förebar Galetski
bristande fullmakt, och lika litet kunde Wellingk, oaktadt alla Augusts
vänskapsförsäkringar, bringa det föreslagna förbundet till afslutande.
Till Ryssland afgick i Februari 1699 en svensk beskickning,
anförd af hofkanslern Johan Bergenhjelm och medförande dyrbara skänker,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>