Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ... - Flottans rörelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Danska kriget 1700.
35
Gabriel Stenbock gåfvo tillsammans 200,000 d. s.; men Carl XI:s
reduktions- och räntenedsättningsåtgärder voro så afskräckande, att högst
få funno sig hågade för lån till kronan. Stockholms borgerskap
lemnade ej mer än 30,000 d. s. och det gick så trögt med dessa låns
upptagande, att man fästade konungens uppmärksamhet på
nödvändigheten att aflägsna hvarje farhåga för ytterligare reduktionsåtgärder, om
man skulle kunna väcka förtroende hos dem, som vore i stånd att
bispringa kronan. Konungen utfärdade ock nu den 13 April 1700 en
förordning, hvarigenom vidare reduktionsåtgärder instäldes samt allt
hvad kronan ännu kunde hafva att fordra i följd af de särskilda
reduktionsverkens utredningar efterskänktes.
Samma dag detta vigtiga beslut fattades tog konung Carl på
aftonen afsked af sin farmor och sina systrar samt afreste under natten
till de södra orterna för att deltaga i kriget, som genom konung
Augusts infall i Lifland och danska härens inryckande i Holstein nu var
begynt. Han återsåg sedermera aldrig hvarken sin hufvudstad, sin
farmor eller sin äldre syster. Dennes gemål, hertig Fredrik, åtföljde
honom till Carlskrona, dit konungen först begaf sig för att påskynda
flottans rustning, hvarefter han afreste till Malmö att mönstrade 12,000
man, som voro sammandragna mellan Malmö och Carlskrona för en
tillämnad landstigning på Seland, samt fortsatte sedermera sin resa till
Göteborg, hvarest hans svåger skildes vid honom, för att återvända
till sitt hertigdöme, hvaremot konungen i början af Juni å nyo var i
Carlskrona.
Danska flottan, 30 linieskepp och 18 fregatter under amiral
Gyl-denlöwes befäl hade emellertid utlupit och kryssat i Östersjön samt lade
sig slutligen vid Aspö utanför Carlskrona. I medlet af Juni blef
svenska flottan färdig att utlöpa. Den anfördes af generalamiralen grefve
Hans Wachtmeister samt räknade 38 linieskepp och 10 fregatter,
förande tillsammans 2,620 kanoner och bemannade med 13,703 man
sjöfolk och 2,404 soldater. Så snart landttrupperna voro inskeppade,
gick konungen ombord den 17 Juni, men under de närmast följande
dagarna hindrades flottan af motvind att gå till sjös, och då vid denna
tid underrättelse kommit till danska flottan, att en förenad engelsk och
holländsk närmade sig Öresund, begagnade den danska tillfället att före
svenska flottans utlöpande segla till Helsingör, för att hindra denna
flottas förening med den engelsk-holländska. Den 22 Juni kom
svenska flottan till Ystad, der konungen lemnade densamma för att begifva
sig landvägen till Malmö, hvarefter Wachtmeister förde flottan till
sundet och kastade ankar utanför Kungsdjupet eller Drogden, den vanliga
farleden mellan Amager och Saltholm, utan att våga intränga i detta
farvatten, emedan Gyldenlöwe der låtit borttaga alla sjömärken och
lagt danska flottan tvärs öfver detta inlopp. Sedan båda flottorna
några dagar så legat stilla gentemot hvarandra, väcktes fråga, om ej
den svenska skulle kunna gå genom Flintrännan, farleden mellan
Saltholmen och Skåne; men då denna farled var mera uppfyld af grund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
