Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44
Larl XII.
temligen nära dessa förskansningar, för att närmare undersöka dem, då
han fann trakten öppen framför deras midt, men längre både i norr
och söder skog och busksnår. Rytteriet stäldes nu på flyglarna, men
fotfolket slöts tillsammans och fick draga sig något tillbaka för att
aflägga kappor och renslar samt i småskogen göra risknippor till
graf-varnes fyllande, hvarefter det åter fick framrycka och uppstäldes i två
anfallskolonner å ömse sidor om det framför midten af de ryska
förskansningarna liggande Hermans-berget. Till högra kolonnen, anförd
af Wellingk och Posse, hörde 6 bataljoner af gardet, 2 af Vestmanlands
och 2 af Helsinge regemente samt 1 af Tisenhusens finska
tremännin-gar. Bakom denna kolonn följde, under Wachtmeisters befäl, högra
flygelns rytteri, 2 sqvadroner Nylands ryttare, 7 Wiborgs, 4 lifdragoner
och 2 finska dragoner. Denna kolonn skulle verkställa stormningen
ungefär 1,000 alnar söder om Trubetskois läger, som låg i midten af
de ryska förskansningarna, och så snart fotfolket kommit öfver grafven
och vallen, skulle öppning göras å denna för att insläppa rytteriet.
Venstra hufvudkolonnen var delad i två smärre, af hvilka den högra,
anförd af Maidel, bestod af 2 bataljoner från Vermlands regemente, en
från Dalregementet, en från Vestmanlands, 3 från Viborgs och en från
finska tremänningarne. Bakom denna kolonn följde, under Ribbings
befäl, 6 sqvadroner Åbo läns ryttare, 3 Estlands ryttare och 3 af
estniska adelsfanan. Denna kolonn skulle storma förskansningarna strax
söder om den största till dessa hörande bastionen, hvilken norr ifrån
skulle anfallas af venstra flygelns nordligaste kolonn, som anfördes af
öfversten Magnus Stenbock, en son till riksamiralen, och utgjordes
endast af en bataljon från Dalregementet samt en från finska
tremänningarne. Bakom densamma följde konungen, Rehnsköld och Horn med
2 sqvadroner lifdrabanter, 4 af lifdragonerna, 2 af finska dragonerna
och 2 af finska tremänningarna. Konungen hade valt sin plats här,
emedan ett rykte spridt sig, att czaren skulle befinna sig på denna
sida, der han ock haft sitt högqvarter.
Fotfolket stod i sex leder, med pikenerare (en tredjedel af
bataljonen) i midten och musketerare på flyglarna. Dock hade, under
marschen till Wesenberg, en del af gardet fått bajonettgevär, då en ny
uppfinning, som skulle förena pikens och muskötens egenskaper. Sedan
allt var ordnadt och konungen utgifvit fältropet »med Guds hjelp»,
satte sig hären i rörelse kl. 2 eftermiddagen, då i detsamma ett tjockt
snöglopp började falla, som slog ryssarne i ansigtet och för dem dolde
svenskarnes anryckande. Högra kolonnen kom, innan den varseblefs,
fienden så nära, att skotten från vallarna gingo öfver de anfallandes
hufvuden, utan att göra dem någon skada. På 30 stegs afstånd
stannade gardesbataljonerna och då snögloppet i detsamma upphörde, gåfvo
de sina salvor, för hvilka ryssarne »föllo som gräs». Derefter skedde
stormningen, med värjan i handen, grafven öfvervadades, hvarvid
vattnet steg de stormande till midjan, palisaderne och spanske ryttame på
vallens krön undanröjdes, och så hoppade gardesbussarne ned i ryska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
