Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48
Larl XII.
mer än dubbelt detta antal att nedlägga vapen. Ännu underbarare
förefaller denna bedrift, då man besinnar att segern vans icke af
härdade, under långvariga krig profvade krigare, såsom under trettioåriga
kriget, utan till största delen af indelta regementen, hvilkas manskap
dels aldrig, dels icke på de sista 20 åren sett någon fiende. Här, om
någonsin, hade i sanning Carl XI heder af sitt indelningsverk.
Segerns möjlighet förklaras dock deraf, att ryska hären då befann
sig i ett öfvergångsstadium, under hvilket den ännu ej hunnit sätta
sig in i den nya organisation, czar Peter gifvit densamma, utan
saknade både öfning och äfven förtroende till befälet. Vid hans tillträde
till regeringen utgjordes ryssarnes bästa och mest öfvade fotfolk af
omkring 40,000 strelitzer, hvilka voro czarens lifvakt samt, likasom de
romerske prætorianerne och de turkiske janitscharerne, tillegnat sig
makten att till- och afsätta regenter. De hade ock stått i spetsen för
det ena upprorsförsöket efter det andra äfven mot czar Peter, och för
att motväga samt slutligen kunna göra sig af med dem, hade han efter
hand värfvat åtskilliga utländska regementen, bestående i synnerhet af
tyskar och reformerta fransmän, som utvandrat i följd af
religionsförföljelser, hvarjemte han äfven uppsatt några inhemska
gardesregementen, utbildade på samma sätt som nu var inom det öfriga Europa i
allmänhet brukligt. Med dessas tillhjelp hade han kufvat och upplöst
strelitzerne efter deras sista uppror 1698 samt under följande året
uppbringat sin på europeiskt sätt utbildade krigsmakt till 27 regementen
fotfolk och 2 regementen dragoner, räknande tillsammans något öfver
30,000 man, af hvilka ungefär halfva antalet voro ryssar och de öfrige
utländningar. Artillerister och ingeniörer voro likaledes utländningar,
men rytteriet bestod till största delen af irreguliera, ehuru på
europeiskt sätt indelade trupper. Dessa oregelbundna ryska trupper voro
förträffliga till ströfpartier, men röjde i allmänhet alltför mycken brist
på krigstukt, älskade framför allt fria fältet och funno sig alltid illa
inom förskansningar, hvarföre ock i slaget vid Narwa ryska rytteriet
skyndade bort, så fort tillfälle dertill erbjöds, hvilket väsentligt
inverkade på stridens utgång. De ryska regelbundna trupperna åter voro
ännu icke rätt förtroliga med sin nya organisation samt visade i
allmänhet ovilja och misstroende mot befälet, som till en stor del
utgjordes af utländningar, för att bättre kunna på europeiskt sätt öfva
manskapet. De pålitligaste trupperna voro sålunda de utländska, och
då dessa voro flera till antalet än hela svenska styrkan, är det
verkligen förundransvärdt, att de vid detta tillfälle ej uträttade mera.
Sådant kan svårligen förklaras annorlunda, än att förskansningarna voro
alltför vidlyftiga för att vederbörligen kunna försvaras, hvarföre
för-svarslinien ock blifvit genom sin utsträckning så försvagad, att den
utan svårighet kunde genombrytas. De ryska anordningarna under
striden vittna också ej om någon synnerlig förmåga hos de ledande,
hvaremot det svenska anfallet var med stor skicklighet ordnadt samt
utfördes med beundransvärd kraft och beslutsamhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
