- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Sjunde bandet. Carl XII (1902) /
50

(1885-1886) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ... - Hans planer mot Lifland och Estland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.



Carl XII.

Lifland och Estland samt beräknade äfven att genom kriget mot
Sverige kunna vinna ett annat ifrigt eftersträfvadt mål. Detta krig skulle
nemligen gifva honom förevändning att i Polen indraga så många
sachsiska trupper som möjligt, med hvilkas tillhjelp och omstrålad tillika
af den krigareära, han med säkerhet hoppades kunna förvärfva mot
den unge, i krig alldeles oerfarne svenske konungen, han skulle göra
sig lika enväldig i Polen som Carl XII var i Sverige, Fredrik IV i
Danmark och czar Peter i Ryssland.

Planerna mot Lifland och Estland tycktes ock böra väsentligt
befordras af det hos dervarande adel och tyska borgerskap rådande
missnöje mot Sverige för de stränga reduktionsåtgärderna och ingreppen i
lifländska adelns rättigheter. Så snart det i Lifland blifvit bekant,
att Patkul vistades i Dresden, fick han redan i Februari 1699 bref
från flera missnöjda lifländare, med uppmaning att arbeta på deras
befriande från det svenska förtrycket, hvartill man lofvade honom
kraftigt bistånd. Patkul sände då tvänne hemlige underhandlare, den ene
till Lifland och den andre till Estland, hvilka foro omkring till de
adliga godsen derstädes, värfvade anhängare och skaffade underskrifter
på en uppsats, hvarigenom polske konungen inkallades. I Augusti
1699 skall denna uppsats, försedd med talrika underskrifter, blifvit
till Patkul återsänd, och äfven bland borgerskapet, synnerligast i de
större städerna, rådde samma emot Sverige fiendtliga sinnesstämning.
August hade ock lofvat Riga att under hans styrelse få mindre skatter
och större friheter, och många dervarande borgare skola hafva
undertecknat en skrift i samma syftning som adelns samt hafva skickat den
till polske konungen.

Saken var sålunda väl förberedd, men åtskilliga svårigheter mötte
dock för utförandet. Den sachsiska krigsmakten hade August
visserligen till sitt förfogande, men utan polska riksdagens bifall kunde han
hvarken använda ett enda polskt regemente eller i Polen inkalla
sachsiska trupper. Skulle åter krig mot Sverige blifva på en polsk
riksdag föreslaget, vore det osäkert om riksdagen ville dertill samtycka,
och i alla fall blefve förehafvandet då bekant och man ginge miste om
fördelarna af en öfverrumpling. Konungen tillkallade derföre
Radzie-jowsky och några andra af sitt motparti, förtrodde dem under
tysthetslöfte den plan, som var i fråga, och utvecklade för dem alla
anledningarna till en säker framgång, om man blott kunde finna
svenskarne oförberedda. De polske stormännen, lockade af denna utsigt
till rikets förstoring, gåfvo sitt samtycke, dock under förbehåll att
polska folket åtminstone i början ej skulle inblandas i kriget, och så skred
man till verkets utförande.

Flera sachsiska regementen sändes till Litauen, under
förevändning dels att förbättra hamnen i Polangen, dels att tvinga de
tvistande litauiska partierna till enighet. Enligt Patkuls plan skulle
dessa trupper i medlet af December 1699 dragas så nära lifländska
gränsen som möjligt, hvarefter Riga skulle öfverrumplas den 16

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 19:04:29 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sverhist/7b/0056.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free