Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ... - Thorns belägring och eröfring af Carl XII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78
Carl XII.
Med detta svar fick den polska beskickningen nöja sig, och
fiendt-ligheterna fortsattes. Redan den 24 April hade svenska hufvudstyrkan
uppbrutit från Praga för att långs Weichseln tåga mot Thorn, nu
Augusts vigtigaste stödjepunkt, dit konung Carl med svenska hären
anlände den 15 Maj. Artilleriet hade jemte 2,000 man fotfolk blifvit
forsladt på floden. Besättningen utgjordes af 6,000 man sachsiskt
fotfolk under general Röbels och generallöjtnant Ka?iitz’ befäl. Staden
inneslöts både på högra och venstra Weichselstranden, och för att
underhålla förbindelsen mellan båda stränderna slogos två broar öfver
förankrade fartyg, hvilka fulländades den 22 Maj. Redan den 14 Maj
hade Rehnsköld med sina trupper uppbrutit från Lenczica, för att från
södra sidan betäcka Thorns belägring, och i slutet af Maj sändes
generalmajor Ridderhjelm med omkring 5,000 man att på östra sidan
skydda de belägrande och hindra fiendtliga ströfpartiers närmande. Den 3
Juni skickades Stenbock till Danzig för att börja underhandlingar med
denna rika handelsstad samt att mottaga det belägringsartilleri, som
väntades från Riga och Carlskrona.
Vid svenska härens annalkande till Thorn hade konung August
begifvit sig öfver Marienburg och Elbing till Warschau för att
öfvervara den riksdag han låtit utlysa i Lublin. Hans trupper samlades
åter i Pultusk, till ett antal af 5,000 sachsare, 6,000 litauer och 3,000
af polska kronohären, hvilka snart började oroa Ridderhjelms styrka,
som stod vid Strassburg vid Drewenzfloden, nordost om Thorn.
Rid-derhjelm utsände derföre flera smärre afdelningar för att hålla dem
tillbaka. En sådan af 500 man under öfverstelöjtnant Hans Mörner
slog vid Osiek en sachsisk trupp af ungefär lika styrka på flykten den
19 Juni och en annan af 1,000 man under generalmajor Carl Nieroth
träffade den 25 Juni vid Sierpe en polsk styrka af 3,000 man under
general Potockis befäl, hvilken dock utan strid drog sig undan. Ett
tredje fiendtligt parti blef slaget nära Strassburg. Den 29 Juli anföll
Lubomirski med 6,000 man en framskjuten svensk afdelning af endast
360 man under majoren Carl Gustaf Creutz, men Creutz hvarken gaf
sig eller flydde, utan kämpade modigt mot den så oerhördt öfverlägsna
fienden, till dess Nieroth med 1,000 man rytteri kom till hans
undsättning och slog den polska styrkan på flykten.
I början af Augusti uppbröto sachsiske fältmarskalken Sleinau och
furst Wisniowiecki från Warschau med 10,000 man och tågade hastigt
långs Weichselns södra strand för att undsätta Thorn. Planen var att
öfverrumpla den svaga svenska styrka af endast två regementen, som
inneslöt Thorn från denna sida, bränna de af svenskarna uppförda
broarna samt öfver den vid staden befintliga bron, som ännu
innehades af besättningen, draga till sig denna; men kung Carl, som i tid
fått kännedom om detta företag, skickade genast förstärkning till sina
trupper å södra stranden, så att Steinau fann för godt att vända om.
Wisniowiecki åter ryckte mot Rehnsköld, som då låg vid Wilkowo öster
om Posen och sökte öfverfalla honom; men då han den 25 Augusti
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
