- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Sjunde bandet. Carl XII (1902) /
92

(1885-1886) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ... - Krigsrörelser i mellersta och vestra Polen - Carl XII:s seger vid Punitz

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

92

Carl XII.

hvilken konung Carl allvarsamt ogillade, såsom ovärdig en svensk
krigare mot en fången fiende.

Under de följande dagarna kom den öfriga hären efter till
Lemberg, der den utanför staden lades i läger och fick hvila ut ett par
veckor, hvarefter den åter bröt upp och drog norrut, i följd af
åtskilliga obehagliga underrättelser, som kommit till svenska lägret.

En af dessa var, att ryssarne inbrutit i Lifland och först eröfrat
Dorpt samt sedermera med storm tagit Narwa, för hvars undsättande
Carl fyra år förut vågat så mycket och der han vunnit sin mest
lysande seger. Denna stads förlust grep honom också ganska djupt, och,
ehuru han, enligt sin vana, icke gaf luft åt sin harm, var han under
flera dagar i ett slags feber, och något hvar trodde nu, att han genast
skulle vända sig mot ryssarne; men en annan föga mindre obehaglig
nyhet qvarhöll honom dock tills vidare i Polen.

Ilbud från Warschau förkunnade nemligen, att August der inryckt
och förjagat den nye polske konungen. Vid underrättelsen härom sade
Carl endast, att Augusts glädje ej skulle blifva långvarig, samt gjorde
sig ock genast färdig att tåga till Warschau för att uppfylla sin pligt
mot konung Stanislaus, uppskjutande tills vidare att uppfylla sin pligt
mot sina betryckta undersåtar.

Under sitt vistande i Sachsen den föregående vintern hade August
lyckats afpressa sina sachsiska ständer så dryga gärder, att han kunnat
der uppsätta en ny här af nära 14,000 man, hvilken stäldes under
general Schulenburgs befäl. Vid sommarens början hade denne öfver
Oder-floden inryckt i vestra delen af polska landskapet Posen, hvarest han
intagit qvarter längs schlesiska gränsen och dragit till sig några polska
trupper. Konung August kunde dock ej genast förena sin styrka med
Schulenburgs, emedan Rehnsköld med sin här stod emellan båda och
konung Carl hotade August norrifrån. Denne ville ock invänta de
12,000 ryssar, som blifvit honom lofvade af czaren och som från Kiew
skulle stöta till hans här, och dessutom hade kosackernes hetman
Mazeppa lofvat tillföra honom 40,000 kosacker, af hvilka likväl sedermera
blott en del infann sig utan Mazeppa.

Emellertid, så snart generalmajor Johan August Meijer felt, som
förde befälet öfver den vid Danzig förlagda svenska styrkan, fått
kunskap om Schulenburgs infall i landskapet Posen, uppbröt han från
Danzig den 14 Juli, för att undsätta generalmajor Arvid Axel Marderfelt,
hvilken med en svag svensk besättning låg i staden Posen. Tåget
öfver Kulm och Thorn gick likväl så långsamt, att Meijerfelt först den
11 Augusti kom till stadens närhet. Schulenburg, som fått kännedom
om hans annalkande, beslöt öfverrumpla honom och drog med 3,500
man af sitt bästa folk öfver Wartha mot Posen, men fann, vid
framkomsten den 17 Augusti, svenska styrkan, 2,700 man, färdig att möta
honom och blef efter en hetsig strid med förlust tillbakaslagen.

Meijerfelt insåg emellertid, att han snart skulle få strida mot
Schulenburgs hufvudstyrka, med hvilken hans egen var alltför svag att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 19:04:29 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sverhist/7b/0100.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free