Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Polska kriget ifoj och 1706.
109
tacksamhet med att kasta sig för hans fötter och kalla honom sin
frälsare och sin fader. Han hade nu med sina 1,400 ryttare nedgjort
5,000 och tillfångatagit 2,000 fiender samt derjemte eröfrat 11
kanoner, 25 fanor och betydande förråd af flere slag.
Konung Carl, som under tiden kommit till Pinsk, kände sig orolig
för den i Litauen qvarlemnade Creutz och föreslog Lille Prinsen att
de tillsammans skulle uppsöka honom, hvilket ock skedde. Konungen
fick då kunskap om de vackra vapenbragder han utfört, besökte båda
slagfälten och befordrade genast Creutz till generalmajor, hvarefter han
tog med sig hans ryttare och drog till staden Nieswicz, hvars 200
man starka besättning gaf sig, fästningsverken förstördes, och invånarne
finge rädda sin lösegendom, men staden uppbrändes, emedan den
tillhörde furst Radziwill, som var en trogen anhängare af konung August.
Genom utsända ströfpartier blef äfven en mängd andra städer och
byar, tillhöriga den August tillgifna högadeln, uppbrända, hvarefter
den lägre adeln visade sig så mycket villigare att hylla Stanislaus.
Sedan på detta sätt hela Litauen blifvit bragt under Stanislai
lydnad, drogo både Carl och han till Wolhynien för att underlägga
Stanislaus äfven detta landskap. Den 23 Maj uppbröt hären, efter en
månads hvila, från Pinsk och drog söder ut inåt Wolhynien samt kom
till Luck den 6 Juni, hvarefter båda konungarne togo sitt högqvarter
i slottet Jareslawice, ett par mil söder om Luck, dit den kringboende
adeln talrikt infann sig för att hylla Stanislaus, af fruktan att eljest
undergå samma behandling som högadeln i Litauen.
I medlet af Juni blef ock Smigelski utdrifven från polska
Preussen af Potocki, och tillika uppbröt Rehnsköld från Posen samt tågade
i riktning mot Warschau till Piontek, der han lät sina trupper lägra
sig. August, som befarade, att han skulle vända sig mot honom, drog
då från Krakau med de 15,000 sachsare och polackar, han ännu hade
under sitt befäl, och gick i nordostlig riktning öfver Tykoczin till
Nowo-grodek, i Litauen, der han stannade tills vidare, i afvaktan å
ytterligare understöd från Ryssland.
Den 7 Juli uppbröt Carl XII från Jareslawice och tågade i
nordostlig riktning öfver Lublin till Pulawy, dit han ankom den 19 och
der Meijerfelt och Sapieha från Brzesc förenade sig med svenska
huf-vudstyrkan. Sedan vid Pulawy en bro blifvit slagen öfver Weichseln,
fortsattes tåget allt längre åt nordvest till Piontek i Masowien, der
Rehnsköld den 6 Augusti förenade sig med konungens här. Efter
några dagars hvila uppbröt hären åter den 11 Augusti och kom den
13 till staden Wartha, vid floden af samma namn, der generalmajor
Marderfelt qvarlemnades med 4,000 svenskar, jemte ungefär 15,000
polackar under Potocki, för att gifva akt på Augusts och ryssarnes
rörelser, hvarefter tåget fortsattes söder om Kalisch genom Schlesien fram
till Schönberg vid sachsiska gränsen, vid hvilken konung Carl stod den
i September med en styrka af omkring 19,000 man, hvaraf 11,500
voro fotfolk, 2,500 dragoner och 5,000 ryttare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
