- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Sjunde bandet. Carl XII (1902) /
112

(1885-1886) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ... - Marlboroughs besök hos honom - Carl XII å slagfältet vid Lützen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

112

Carl XII.

Grave, från Hessen-Kassel baron Kettler. Bland de öfrige sändebuden
var äfven den sedermera så ryktbare baron von Görtz, nu holsteinskt
geheimeråd.

Mesta uppmärksamhet bland alla, som här besökte Carl XII, väckte
dock den store engelske härföraren, hertigen af Marlborough, som
medförde en skrifvelse från drottning Anna, vid hvars öfverlemnande
Marlborough yttrade, att den »icke var från hennes kansli, utan af hennes
egen hand och från hennes hjerta, likasom det äfven skulle för henne
varit ett synnerligt nöje att personligen få se den konung som vunnit
Europas beundran, om besvärligheterna af en sådan resa tillåtit dec»,
hvarefter hertigen tillade: »För min del ville jag skatta mig lycklig,
om jag under en sådan härförare som eders maj:t finge inhemta hvad
jag ännu icke känner af krigskonsten». Carl var dock för mycket
flärdfri och för litet vän af smicker att besvara denna den
verldsbe-römde fältherrens artighet med en annan, utan sade endast: »Eder
drottnings bref och eder personliga bekantskap äro mig synnerligen
angenäma. Eders excellens känner att jag egt rättmätig orsak att
begifva mig hit med min här. Försäkra drottningen, min syster, att jag
återvänder så snart jag erhållit den upprättelse jag fordrat, men icke
förr». De både store härförarne passade emellertid ej rätt väl för
hvarandra. Carl fann Marlborough alltför grann för en krigare, och
Marlborough såg i Carls tarfliga utstyrsel ett sätt att väcka uppseende samt
ansåg honom drifvas mer af lystnad efter personlig utmärkelse än af
verkliga statsmannaåsigter. Han hade likväl under det personliga
sammanträffandet vunnit full öfvertygelse, att konungens planer voro
riktade mot czaren, så snart säkerhet vunnits från polska och sachsiska
sidan, samt religionsfrihet för kejsarens betryckte lutherske undersåtar
blifvit utverkad. Han hade sett en karta öfver Ryssland ligga
uppslagen på konungens bord och märkt ett ovanligt upplågande i hans blick
hvarje gång czaren nämndes. För öfrigt omtalte Marlborough under
sin återresa med stora loford konungens insigter i krigskonsten, hvilka
röjt sig i hans yttranden om kriget i Brabant och om Marlboroughs
egna segrar.

Tilloppet af folk, som önskade se den af ryktet så mycket
beprisade svenske konungen, var under hela den tid han vistades i
Alt-Ranstadt sådant, att vid den offentliga spisning, som hölls alla dagar,
hade pager och betjening största svårighet att servera bordet, så var
salen uppfyld af åskådare.

Emellertid, om också de talrika besöken af främmande furstar och
sändebud föranledde ett mindre tarfligt lefnadssätt här, än det som
eljest var vanligt i Carl XII:s högqvarter, lade han dock ej bort sina
vanliga krigsöfningar och ridter. En bland de första af dessa ridter
gälde slagfältet vid Lützen, som låg helt nära Alt-Ranstadt.
Konungen erinrade sig så noga hvad han läst om den strid der stod den 6
November 1632, att han för sina generaler kunde angifva härarnes
slagordning samt hvar de svenska och kejserliga regementena stått un-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 19:04:29 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sverhist/7b/0122.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free