Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ... - Ryska härjningar i Lifland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ryska kriget ijof och 1708.
137
ryckte han i staden några timmar efter det czaren och Mentschikoff,
med sina ryttare, i största hast gifvit sig derifrån.
Fram på dagen fick czaren kunskap om den ringa styrka,
hvarmed Carl intagit Grodno, och att svenska hären ännu var långt borta,
hvarföre han skickade 3,000 ryttare att under följande natten
öfverrumpla den lilla svenska ryttarskaran. Carl och hans ryttare hade
också redan gått till hvila, då ryssarne kl. 11 på qvällen kommo till
stadsporten, der endast 30 man stodo på vakt; men dessa gjorde
tappert motstånd, och de vexlande skotten väckte de öfriga svenskarne,
som genast rusade ut på gatan, Carl sjelf bland de förste — han hade,
efter sin vana, legat i kläderna. En rysk soldat satte, under
handgemänget, musköten för konungens bröst och tryckte af, men den
klickade, och efter en häftig strid blefvo ryssarne åter utdrifna.
Härefter förde czaren sina trupper uppåt Düna-floden, öfvertygad
att Carl nu ämnade sig till Lifland, för att återtaga de svenska
besittningarna vid sydkusten af Finska viken. Ryssarne fingo befallning att
undvika hvarje större strid, men att medelst de vildaste härjningar
försvåra hvarje svenskarnes framsteg, hvarföre ock alla större floder och
mera betydande pass skulle försvaras, alla broar rifvas, alla städer,
byar och qvarnar brännas. Misströstande om att emot Carl och hans
segervana här kunna bibehålla de svenska östersjö-landskapen, lät
czaren nu i grund föröda dem och flytta en stor del af befolkningen in
i Ryssland. Huru dervid tillgick upplyser en berättelse från denna
tid om det öde, som träffade det af Ryssarne intagna Dorpt. Den 9
Februari 1708 tillkännagafs från predikstolarna, att borgerskapet skulle
inom åtta dagar afyttra sin egendom och derefter vara färdigt att, en
hvar med ett eller högst två lass flyttsaker, draga in åt Ryssland, der
czaren lofvade skaffa dem bostäder och uppehälle. Bestörtningen och
jämmern i staden blefvo gränslösa, men, då ingen försköning var att
hoppas, måste befolkningen foga sig i sitt öde. Gårdar och allt
husgeråd, som ej kunde medföras, såldes för en obetydlighet till ryska
soldater och kringboende bönder samt funno till slut ingen köpare.
Den 16 Februari gingo de fleste borgarena till nattvarden och togo så
afsked af hvarandra, af deras fäders stad och kyrka, kanske äfven af
deras lära, ty det var högst osäkert om de skulle få utöfva den bland
det främmande folket, som bekände en helt annan tro. Den 19
Februari skedde affärden. Kölden var skarp, och dock måste alla, gamla
och unga, friska och sjuka, till och med döende, en hvar med sina
bästa och flyttbaraste tillhörigheter, packade på slädar, de fattigaste på
kälkar, bundna bakom de andras fordon, anträda den långa och
sorgliga färden. Tåget började tidigt i dagningen och först kl. 10 på
qvällen gick den sista slädan ut genom stadsporten, hvarefter, under
följande dagarne, kyrkornas klockor, ljuskronor m. m. bortfördes för
cza-rens räkning. Slutligen sprängdes fästningsverken och hela staden
afbrändes, hvarefter ryssarne drogo till andra orter att der fortsätta sitt
förstörelseverk. Czaren och hans handtlangare visade sig såsom verk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
