Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ... - Fred mellan Turkiet och Ryssland - Carl XII:s besök i turkiska lägret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det rysk-turkiska kriget 1711, 1712.
179
gevär. Då detta icke verkade, sökte Poniatowski uppvigla
janitscha-rerne, bland hvilka han utdelade några tusen dukater och hvilka han,
genom de mest lockande förespeglingar om de millioner de kunde taga
i det ryska lägret, sökte elda till strid; men de togo penningarna och
rörde sig ej ur stället. Äfven storvisiren visade en förvånande
med-görlighet och gaf till och med efter i några punkter, på hvilka de
ryska sändebuden ej ville ingå, såsom utlemnandet af ryska artilleriet,
hvilket ryssarne fingo behålla. På detta sätt blef redan följande dagen
den 10 Juli (21 Juli nya stilen) 1711 fred afslutad mellan Turkiet och
Ryssland, under vilkor att Asow skulle, i det skick, hvari det befans,
då det intogs af ryssarne, med dervarande artilleri och dithörande
område, återlemnas till sultan; att de af ryssarne i trakten deromkring
uppförda fästningar skulle raseras och aldrig åter få uppföras, samt
dervarande artilleri och ammunition till turkarne utlemnas; att czaren
för framtiden skulle afstå från all inblandning i de under Polen och
under tatar-khan lydande kosackers angelägenheter; att czaren icke
medgafs vidare hafva något sändebud eller någon resident i
Konstantinopel, der endast ryska köpmän fingo uppehålla sig för utöfvande af
sitt näringsfång; att alla turkiska fångar skulle återlemnas; att från
Rysslands sida intet hinder skulle möta för konungens af Sverige
hemresa, samt att ingen skada derefter skulle tillfogas af den ena makten
mot den andras undersåtar. Så snart sultan blifvit ombedd att
förlåta czaren hans olämpliga uppförande czaren meddelat sin
bekräftelse på detta fördrag, samt hans kansler och förste statssekreterare,
baron Peter Schaffirow, jemte fältmarskalken Scheremetieffs son Michael,
blifvit lemnade såsom gisslan för fördragets samvetsgranna fullgörande,
skulle czaren tillåtas återvända till sina stater, och så snart czaren
fullgjort fördragets vilkor, skulle den af honom lemnade gisslan
fri-gifvas.
Så förödmjukande än detta fördrag för honom var, tvekade dock
czaren intet ögonblick att antaga detsamma, emedan det räddade
honom och hans här från undergång. Genast på morgonen dagen
derefter uppbröto alla hans trupper med klingande spel och flygande
fanor, likasom från en seger, åtföljda af 3,000 turkiska ryttare såsom
skyddsvakt mot tatarerne, hvilka, bedragne på det rika byte, hvarom
de gjort sig så säkra, voro högeligen missnöjda med den ingångna
freden och nu fingo åtnöja sig med några vagnar, hvilka i brist på
dragare blifvit af ryssarne qvarlemnade.2)
Den aftågande härens eftertrupper voro ännu synliga, då konung
Carl, genom ett ilbud från Poniatowski underrättad om ryska härens
förtviflade belägenhet, infann sig i turkiska lägret, öfvertygad att finna
czaren och hela hans här fångna. I stället såg han dem nu genom
*) »Aussitot qu2 le Sultan aura été supplié de pardonner la conduite
irre-gulière du czar», heter det i fördragets fransyska text.
a) Jfr Herrmann, Gescliichte des russischen Staates. IV: 269. — Zinkeisen,
Geschichte des osmanischen Reiches in Europa. Götha 1857. V: 422—426.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
