Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•202
Carl XII.
en häftig eld mot dervarande förskansningar; men Armfelt mottog
anfallet så kraftigt, att fienden snart måste draga sig tillbaka. Den 10
Maj kom czaren efter med hufvudstyrkan och tilltvingade sig
genomfart vid ena inloppet, hvarefter ryska flottan lade sig i hamnen samt
började häftigt bombardera och beskjuta staden. Då likväl ryssarnes
alla landstigningsförsök blefvo afslagna, seglade czaren följande natt
kring Helsinge udde och började den ii Maj landsätta sina trupper
vid Sandviken. Sålunda tagen i ryggen, kunde Armfelt ej längre
försvara Helsingfors, utan uppbrände dervarande förråd, på det de ej
måtte falla i ryssarnes händer, samt drog sig tillbaka till Borgå.
Dit ankom kort derefter äfven Lybecker med några regementen;
men då ryska flottan den 20 Maj närmade sig och förberedde en
landstigning, drog sig Lybecker längre in i landet till Koskis, som utsattes
till samlingsplats för de särskilda finska regementena, efter hvilkas
förening derstädes Lybecker i medlet af Juni hade samlad en styrka af
något öfver 9,000 man, jemte 2,000 uppbådade bönder.
Under tiden hade ryssarne härjat hela Borgå härad, utan att
sådant blifvit af Lybecker hindradt, och en rysk styrka af 8,000 man,
till största delen rytteri, var nu i antågande för att förstärka den i
Perno-bugten öster om Borgå liggande ryska hufvudstyrkan. Det hade
nu varit ett godt tillfälle för Lybecker att kasta sig emellan de båda
ryska härarne och slå den svagare. Härtill uppmanades han ifrigt af
Armfelt och det öfriga befälet, men Lybecker kunde ej förmås dertill,
utan lät den ryska förstärkningen oantastadt förena sig med
hufvudstyrkan. Det enda, hvartill hans underbefälhafvare kunde förmå honom,
var att gå till Borgå, der han kunde spärra kustvägen samt underhålla
förbindelsen med svenska eskadern, hvilken i början af Juli under vice
amiralen Erik Johan Lillies befäl ankom till Finska viken. Genom den
erhållna förstärkningen hade likväl ryska hären vuxit till 20,000 man,
och man kunde taga för gifvet, att den ej skulle underlåta att oroa
den svenska styrkan vid Borgå.
I början af Juli framryckte också ryska hären, åtföljd af
skärgårdsflottan, från Perno mot Borgå, der en värfvad bataljon stod under
major Gyllenströms befäl och bakom staden den finska hären. Då
ryssarne inträngde i staden, hvarvid Gyllenström stupade, drog sig
Lybecker utan strid längre uppåt landet, hvarigenom kustvägen blef
öppen för den ryska hären, som nu, jemte skärgårdsflottan, gick till
Helsingfors, der den började uppföra förskansningar och hvarifrån det
kringliggande landet förhärjades.
Kort derefter lade sig svenska eskadern under Lillie utanför
Helsingfors. Derifrån afsändes kommendören Carl Raab med 3 linieskepp,
förande tillsammans 158 kanoner, ut på kryssning och för att gifva
akt på ryska linieflottans rörelser. Den 10 Juli lade han sig för ankar
vid Högland, men blef tidigt följande morgon varse en rysk flotta af
3 linieskepp och 11 fregatter under vice amiralen Cruys. Raab satte
genast till segel, för att undkomma denna så ojemförligt öfverlägsna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
