Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ... - Stenbocks seger vid Helsingborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Danska kriget 171 o—1714. 219
rustades i Köpenhamn att öfverföra en dansk styrka till Skåne. Å
denna flotta inskeppades i slutet af Oktober 15,000 man, som den 1
November passerade sundet och den 2 landstego vid Rå fiskeläge nära
Helsingborg, hvilken stad genast intogs; men derefter låg danska
hären stilla ända till slutet af månaden, då 4,000 man afsändes att
belägra Landskrona och 1,500 att besätta Lund.
öfverbefälet i Skåne fördes denna tid af Magnus Stenbock, dess
generalguvernör sedan Juni 1706. Han var ock en af Carl XII:s mest
utmärkte krigare, modig utan öfvermod, snillrik och outtömligt fyndig
på utvägar, med mycken erfarenhet både i att leda och försörja en
krigshär samt tillika med ovanlig förmåga att vinna menniskor. I
Skåne var han redan älskad som en far, i synnerhet för det skydd
han gifvit dess befolkning mot allt slags förtryck, och ingen kunde
vara lämpligare att afvärja den fara, hvaraf detta landskap nu hotades.
När underrättelse kom om de danska krigsrustningarna, utfärdade han
flera kungörelser, uppmanande befolkningen till mod och trohet, reste
sjelf omkring i städerna och höll sammankomster med alla
samhällsklasser, för att elda deras tillgifvenhet för svenska regeringen, hvilket
ock lyckades. De skånska fästningarna sattes under hösten i godt
skick. Deras besättningar utgjorde tillsammans 3,000 man, och
dessutom sammandrogos i Skåne 3,000 man rytteri, hvilka förlades vid
kusten mellan Helsingborg och Malmö. I Bohus län stod general
Nieroth med något öfver 5,000 man.
Stenbock hade likväl för ringa styrka att kunna hindra
danskarnes landstigning och nödgades äfven i Januari 1710 utrymma
Christianstad, sedan dervarande förråd blifvit undanskaffade. Den 20 Januari
reste han till Vexiö, för att taga befälet öfver de trupper, som der
samlades, och så snart han der fått tillhopa omkring 8,000 man,
uppbröt han derifrån den 30 Januari nedåt Skåne, fick åtskilliga
förstärkningar från Bleking, Bohus län och Halland samt hade den 11
Februari under sitt befäl 9 regementen rytteri och 10 regementen fotfolk
eller tillsammans omkring 13,000 man, af hvilka likväl något mer än
halfva antalet voro nyuppsatta, hvilka ännu icke hunnit få ordentlig
beklädnad, utan buro sina getskinnspelsar och träskor, hvarföre ock
danskarne icke så litet skämtade öfver »Bocken med sina getapojkar».
Båda visade dock snart nog, att de icke voro att skämta med.
Stenbock stälde sitt tåg mot Helsingborg, der han den 28 Februari vid
middagstiden påträffade danska hären, omkring 16,000 man stark, i
full slagordning, med fronten mot norr och med venstra flygeln vid
staden. Danske konungen hade kort förut återvändt till Seland och
öfverlemnat högsta befälet åt Jörgen Rantzau, hvilken han rådt att
stanna vid den fasta lägerplats han intagit; men vid svenska härens
annalkande tyckte Rantzau det vara skamligt för en talrikare och vida
bättre utrustad dansk här att undvika en strid mot »Bocken och hans
getapojkar», Hvarföre Lan ryckte ut emot fienden ocli stälde äfven sin
här i slagordning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
