Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ... - Sjökriget 1710 - Krigsrörelser 1711
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•212
Carl XII.
och fregatter i Kjöge-bugt samt började genast en strid. Strax i
början deraf sprang danska 8o-kanonskeppet Dannebrog i luften, så att
endast 3 man af besättningen räddades. Den oordning, som häraf
uppstod inom danska flottan, begagnades genast af den svenska, som hade
all utsigt till seger, då i detsamma en storm uppstod, hvaraf all strid
omöjliggjordes. Två svenska skepp kommo derunder på grund och
brändes, men af de 40 transportfartyg, som åtföljde danska flottan,
förstördes 15 af den svenska. Då stormen fortfor äfven följande dagen,
afseglade Wachtmeister den 26 September till höjden af Ystad, och då
den fiendtliga flottan icke vidare visade sig, återvände han den 9
Oktober till Carlskrona. Någon landstigning i Skåne skedde också icke,
utan trupperne gingo i vanlig tid i vinterqvarter å ömse sidor om
sundet.
En svår pest bortryckte mot slutet af året 1710 en stor del af
svenska flottans besättningar, och brist på penningemedel hindrade tillika
dess utrustande under året 1711; men förhållandet var enahanda å
den danska, och sjökriget hvilade derföre detta år. Stenbock hade
emellertid ytterligare förstärkt svenska hären i Skåne, så att den, oberäknadt
2,x00 man i garnison, vid sommarens början utgjorde 20,500 man,
hvaribland 9,200 ryttare och dragoner samt 11,300 man fotfolk. I
Bohus län stod generallöjtnant Burensköld med 1,500 man. Der inföll
den 11 Augusti danske generalen Löwendahl från Norge med 6,000
man, då Burensköld måste draga sig tillbaka; men sedan han erhållit
förstärkning, skyndade den norska hären undan, så att vid Augusti
månads slut var Bohus län åter utrymdt.
Hufvudanfallet å danska sidan skulle detta år ske mot Sveriges
tyska besittningar, men dermed dröjde under afvaktan å utgången af
det rysk-turkiska kriget och medan fredsunderhandlingarna pågingo. Så
snart åter underrättelse kom, att fred mellan Ryssland och Turkiet
blifvit afslutad vid Prutb, fingo både Fredrik och August nytt mod,
och nu skulle danska hufvudstyrkan, som i Juli samlades vid
Rends-burg och utgjorde öfver 20,000 man, anförd af konungen och
fältmarskalken Schultz, i förening med en sachsisk och rysk här af ungefär
lika styrka under konung Augusts befäl, anfalla Pomern, der svenska
trupperna under generallöjtnant Carl Gustaf D Vicker, som i befälet
efterträdt Krassow, utgjorde föga öfver 12,000 man, Stralsunds
besättning deri inbegripen. Dessutom lågo några tusen man i Stettin, 3,000
i Wismar, och 2,500 i Stade under Maurits Wellingk, som nu fått
befälet öfver samtliga svenska trupperna i Tyskland.
Den 9 Augusti uppbröt danska hären från Rendsburg,
qvarlemnade den 14 en styrka af 5,000 man under general Rantzaus befäl
utanför Wismar och inträffade den 7 September vid Stralsund, dit den
sachsiska och ryska hären samma dag anlände. Dücker lade sitt
fotfolk inom stadens fästningsverk och skickade sitt rytteri till Rügen.
De belägrande, som nu utgjorde 40,000 man, började innesluta staden
och uppkasta batterier, hvari det från Kiel väntade belägringsartilleriet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
