Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ... - Hans underhandlingar med konung August och med Preussen - Krigsrörelser 1715
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Carl XII i Turkiet 1713, 1714.
225
600,000 rdr, men de öfriga ifrågasatta fördelarna kunde ej utverkas
och till sjömakterna blef förhållandet allt kallare, då konungen, oaktadt
alla deras föreställningar, förnyade sitt påbud om utrustande af. kapare,
för att hindra trafiken på de i ryssarnes våld varande hamnarne vid
Östersjön. De utrustade då eskadrar för att skydda denna trafik, och
någon medverkan af dessa makter till fredens återställande kunde
derefter ej påräknas.
Med konung August fortsattes fredsunderhandlingarna i början af
året 1715 genom Görtz; men då August ej ville ingå fred på andra
vilkor, än att Stanislaus skulle få behålla konungatiteln, dock utan
något medgifvande deraf i fredsfördraget, samt att han, inberäknadt
inkomsterna från sina gods, skulle erhålla 200,000 rdr årligen, så förföll
alltsammans.
Deremot yrkade både Görtz, Müllern och Wellingk ifrigt på
afsändande af svenska fullmäktige till den af kejsaren utsatta kongressen
i Braunschweig, på det man der måtte underhandla om allmän fred,
hvarigenom en för Sverige så behöflig vapenhvila ock kunde vinnas;
men konungen kunde omöjligen förmås till något slags deltagande i
denna kongress, så framt han icke förut erhållit försäkran, att Sverige
skulle återfå alla sina länder, så att på kongressen endast skulle
underhandlas om sättet att återställa dessa.
Det hade likväl nu kommit derhän, att för Sverige icke var fråga
blott om förlikning med dess förra fiender, utan äfven huruvida icke
krig skulle utbrista äfven med nya. Både Preussen och Hannover
hotade med krig. I underhandlingarna med Preussen uppträdde
Frankrike och Hessen såsom medlare, men då konung Carl ej ville afträda
Stettin eller ens medgifva att det lemnades åt Preussen såsom pant
för en stor summa penningar, så lät konung Fredrik czaren garantera
sig besittningen deraf och begynte krig emot Sverige. Kurfursten i
Hannover åter, som i Augusti 1714 blifvit konung i England under
namn af Georg /, sökte för Hannover vinna Bremen och Verden, och
då konung Carl lika litet ville afträda dessa, som någon annan af
Sveriges besittningar, förklarade äfven Georg I krig i Oktober 1715.
Ett delningsförslag hade blifvit uppgjordt, hvarigenom Wolgast och
Stettin med deras områden tillerkändes åt Preussen, Rügen och Vor-Pomern
norr om Peene-floden åt Danmark, samt Bremen och Verden åt
Hannover, som till dessa landskaps dåvarande innehafvare, konungen af
Panmark, skulle betala 600,000 rdr.
Medan man så skiftade hans länder, låg Carl XII i Stralsund,
upptagen af rustningarna till krigets fortsättande. I Stralsund och på
Rügen samlades efter hand 12,000 man, och dessutom lågo 2,500 man
i Wismar. I slutet af Mars 1715 utlopp schoutbynachten grefve Carl
Hans Wachtmeister, en son till den året förut aflidne gamle
generalamiralen, med 4 linieskepp och 2 fregatter från Carlskrona samt gick
till danska ön Femern, der han gjorde en landstigning och plundrade,
hvarefter han lade sig vid Rügen. Härifrån befaltes han af konungen
Starbäck o. Bäckström, Ber. ur Sv. Hist. VII. j e
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
