- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Sjunde bandet. Carl XII (1902) /
255

(1885-1886) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ... - Riksmötet 1710 och den inre styrelsen, 1710–1712 - Landtmarskalk och talmän

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Riksmötet ijio och den inre styrelsen, 1710—1712.

255

lunda influtna medlen i förskott åt konungen. De utländska
sändebuden förklarade ock, att Fabian Wrede varit den, som genom
sparsamhet, kraft, mod och ihärdighet förnämligast hållit verket uppe.

Alla planer att ställa Hedvig Eleonora eller Ulrika Eleonora i
spetsen för regeringen hade emellertid förfallit, då konungen ännu var
fri och väntades snart återkomma, ehuru det visserligen måste för
honom och för riket medföra stora svårigheter, att detta styrdes från
Turkiet, då minst två eller tre månader åtgingo för att från honom
få svar på bref från styrelsen här hemma. Det måste dock så tillgå,
och dermed fortsattes ännu i 5 år.

Oron i riket blef emellertid allt större, och flerstädes utbröto
oroligheter, föranledda af de tryckande åtgärder, som af nöden
framtvingades. Då dessa förhållanden blefvo mer och mer hotande, uppstod
inom rådet fråga om att sammankalla en riksdag, hvarigenom man
hoppades kunna lugna sinnena och genom ett riksdagsbeslut flytta det
vådliga ansvaret från rådet till ständerna. Den 9 Februari 1710
förekom denna fråga i rådet. Arvid Horn var här den, som ifrigast
yrkade på ständernas sammankallande och visade nödvändigheten deraf.
Fabian Wrede, sedan gammalt det kungliga enväldets nitiske
förfäktare, gjorde ock nu den invändning, att rådet hade ingen makt att
ut-skrifva riksdag. Carl Gyllenstierna anmärkte då, att man icke borde
sammankalla en riksdag, utan ett utskott från alla fyra stånden, och
detta blef ock rådets beslut. Mötet skulle kallas ett »utskott af kongl.
maj:ts ständer», hvarje inskränkning i konungens makt förebyggas och
inga besvär få inlemnas förr än konungen komme tillbaka. Några
dagar senare utfärdades kallelsen till riksmötet.

Riksmötet 1710 och den inre styrelsen, 1710—1712.

Den 30 Mars 1710 öppnades det utlysta riksmötet. Det skulle
vara endast ett möte af utskott från de fyra riksstånden, men
bevistades af nära nog lika många som vid en riksdag. Af adeln voro
93 der tillstädes, af presteståndet 42, af borgareståndet 75 och af
bondeståndet 80. Amiralen, landshöfdingen i Södermanlands län friherre
Hans Clerck utsågs af rådet till landtmarskalk, men som han var öfver
70 år gammal och af sjuklighet ofta hindrades att leda adelns
öfverläggningar, så erhöll han till sitt biträde, såsom vice landtmarskalk,
landshöfdingen i Vestmanland friherre Gustaf Cronhielm, känd både för
utmärkt förmåga och varm tillgifvenhet för det kungliga väldet. Biskopen
i Linköping Haqvin Spegel var presteståndets och justitieborgmästaren
i Stockholm Anders Hylteen borgareståndets talman. Bondeståndets
finnes i mötets handlingar ej namngifven. Adelns ombud bestodo icke,
såsom vanligt, af ätternas hufvudmän, utan af valda personer från
särskilda landskap. Inom presteståndet anmärktes, att vid riksdagen år
1693 hade 535 af adeln varit närvarande och vid 1697 års riksdag 520,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:46:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverhist/7b/0269.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free