- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Sjunde bandet. Carl XII (1902) /
260

(1885-1886) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ... - Pestens härjningar i Sverige

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2IO

Carl XII.

genom pesten, som der anstälde förfärliga härjningar. Den hade först
visat sig i trakterna kring Krakau och Lemberg, redan 1707. Under
loppet af året 1708 hade den trängt längre åt norden. Under tre må*
nåders tid dogo i Warschau 15,000 menniskor, och Dantzig förlorade
omkring 30,000. Sedermera sträckte den sig uppåt Preussen och
Kurland, der den borttog så mycket folk att årets skörd ej kunde inbergas.
Våren 1710 kom den till Lifland och Estland samt härjade så bland
de svenska besättningarna derstädes, att dessa landskaps eröfring af
ryssarna derigenom väsentligen lättades.

Vid underrättelsen om dess framsteg i grannstaterna hade svenska
regeringen redan 1708 börjat öfverlägga om åtgärder för dess
utestängande. År 1709 påbjödos stränga sundhetsordningar, men från
Lifland och Estland kommo talrika skaror af flyktingar, som undan
ryssarnes vilda framfart sökte skydd i Sverige. Sommaren 1710 hade
flera sådana flyktingar kommit till Vermdön och derifrån smygt sig in
i Stockholm, dit de förde farsoten med sig. Den utbröt våldsamt i
Augusti, ehuru flera försigtighetsåtgärder vidtogos. Hofvet och
regeringen stannade dock ännu någon tid i hufvudstaden, för att hålla
modet uppe hos dess öfriga befolkning; men sedan dödsfall inträffat
bland vakten inne i sjelfva slottet, beslöt man den 10 September, att
hofvet skulle söka en sundare vistelseort, hvartill Sala utsågs, der
sedermera hela hösten 1710 och en god del af vintern 1711 tillbragtes.
Rådet åter flyttade till Arboga och hofrätten med kollegierna till
Vesterås. Dock framträngde pesten äfven till dessa städer, men utan att
der anställa några svårare härjningar.

Så blef Stockholm öfvergifvet af både hof, regering och embetsverk.
Äfven dess gamle öfverståthållare Knut Posse reste derifrån, och man
öfvertalade en af Carl XII:s bussar, generallöjtnanten Jakob Burensköld,
att öfvertaga befälet i staden. Allt grymmare blefvo der farsotens
härjningar. De dödes antal i hvarje vecka steg från 155 i Augusti till
1,727 i slutet af Oktober, då dödligheten var störst. Farsoten rasade
mest bland de förmögnare samhällsklasserna och inom dessa
synnerligast bland qvinnor och barn. Den började med hufvudvärk, matthet,
svårmod, svimningar samt svart och skarp tunga. På andra eller tredje
dagen visade sig en hård, öm, snart blånande böld. Om den
mognade, var räddning möjlig, eljest infann sig snart ett våldsamt raseri,
någon gång ett slags hänryckning, som varade ända i sista ögonblicket.
Under den tid farsoten rasade var luften nästan orörlig, fyld af ett
tjockt, osundt töcken, utan regn, frost eller någon enda solglimt. Om
ett glas vatten, vin eller mjölk stäldes under bar himmel öfver natten,
fans det morgonen derpå öfverdraget af en oren färgskimrande hinna;
ett nybakadt bröd likaså af mögel, som stundom hade en grön eller
gulaktig färg och var så giftigt, att hundar, som åto deraf, dogo.
Röken steg ej upp i luften, utan smög utefter marken, som var höljd af
ohyra. Deremot försvunno foglarne och en mängd boskap stupade.

Alla samqväm och högtidligare begrafningar voro förbjudna. Liken

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 19:04:29 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sverhist/7b/0274.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free