- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Sjunde bandet. Carl XII (1902) /
273

(1885-1886) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ... - Riksdagen 1713

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Riksdagen 7713.

273

från honom innehöllo endast nya befallningar om penningars
öfversän-dande och om nya truppers öfverförande till Pomern. Det syntes
tydligt, att han vidhöll sitt beslut om ett nytt fälttåg i Polen, och att
ingen fred var att hoppas. Oron och missnöjet inom riket hade
ytterligare tilltagit. Rykten, att konungen aldrig skulle återkomma, utan
qvarhölls såsom fånge eller blifvit svagsint, började sprida sig och vinna
allt större förtroende. Rådet fann sin ställning blifva allt svårare, och
tanken på att å nyo sammankalla en riksdag, för att med ständerna
dela det tunga ansvar, som nu hvilade på rådet, vann inom detsamma
allt mera insteg, ehuru det ännu dröjde någon tid, innan det vågade
en vink härom till konungen.x)

Riksdagen 1713.

Året 1713 ingick med nya bekymmer för rådet. De vanliga
statsinkomsterna voro nu så otillräckliga, att de med 2 millioner d. s.
understego de vanliga statsutgifterna, äfven med frånräkning af dem för
kriget. Dessa skulle bestridas af krigsgärderna, men hvilka dertill voro
alldeles otillräckliga. Lån kunde icke mera erhållas, och statens
säkraste inkomster voro på förhand pantförskrifna. Redan under
sommaren 1712 hade största delen af de medel, med hvilka
förvaltningskostnaderna för året 1713 skulle betäckas, blifvit anslagna till förskotter
för Stenbocks tyska fälttåg. Äfven Tessin, konungens trogne
anhängare, som visst icke öfverdref förhållandena, utbrast nu: »Jag vet vid
min salighet icke huru man skall upprätthålla verket.»

I April kom till Stockholm första underrättelsen om kalabaliken
vid Bender, dock ej omedelbart från konungen, som skref derom först
den 24 Mars, utan genom utländska tidningar och med flera mer eller
mindre vidunderliga tillägg. Så berättades, än att sultan genast ångrat
sig och satt konungen i spetsen för en här, som skulle anfalla
Ryssland; än att han höll konungen i fångenskap och begärde 9 millioner
för hans frigifvande; att konungens förhållande blifvit strängt ogilladt
af alla främmande hof; att England och Holland uppsagt förbundet
med Sverige, o. s. v. Längre fram fick man visserligen mera
tillförlitliga underrättelser om förloppet, men de voro föga mera hugnande,
då de innehöllo, att konungen blifvit såsom fånge förd längre in i
Turkiet och att det var högst osäkert, om han någonsin kunde återkomma
till sitt rike.

Ungefär vid samma tid kom också underrättelse om Stenbocks och
hans härs tillfångatagande i Tönningen samt att i Finland Lybecker
dragit sig tillbaka och lemnat ryssarne öppen väg till Åbo. Finlands
förlust var således nu äfven att motse, och Sveriges sista här, hvaraf

*) Jfr. brefvexlingen mellan Carl XII ocVi rnxlet nnder åren 1700-iyi2 1 ITU

storiska handlingar, I—V, VII. IX. — Fryxell, Berättelser, XXIV, XXV.

Starbäck o. Bäckström, Ber. ur Sv. I/is t. VII. I g

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 19:04:29 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sverhist/7b/0287.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free