Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ... - Landtmarskalk och talmän - Ständernas skrifvelse till konungen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Riksdagen 1713.
27S
det lättaste. Till landtmarskalk hade rådet utsett landshöfdingen i
Nylands och Tavastehus län friherre Johan Creutz, som af den här ofvan
anförde författaren skildras såsom »en äkta finne», hvilken, ehuru
åldrig, han var nu öfver 62 år gammal, »drog sig så godt han kunde
ur affärerna, mest ledd af grefve Horn i de kinkiga omständigheterna».
Presteståndets talman var den år 1711 till erkebiskop utnämnde
Ha-quin Spegel, en varm och redbar vän till konungen och det allmänna
bästa, men som afled redan i April 1714, hvarefter biskopen i
Linköping Jakob Lang, om hvilken det heter, att »han var en myndig
och försigtig samt tillika ljuflig och behaglig man, som förvaltade sitt
embete icke utan beröm och nöje, intet eftersättandes hvad under de
svåra och bullersamma krigstiderna var görligt, till stiftets och
fäderneslandets välfärd och upprättande», och som redan under Spegels
sjukdom varit presteståndets ledare, blef dess talman. Borgareståndet hade
i Stockholms justitieborgmästare Anders Hylteen en klok och rådig
ledare, hvaremot bönderne, hvilkas talman var Hans Staffansson från
Broo härad i Upland, voro illa utsatte för obehöriga rådgifvare. Sekreta
utskottet, som vid denna riksdag, likasom vid riksmötet 1710, tillsattes
af rådet, räknade 58 ledamöter af adeln, bland hvilka grefvarne
Abraham Brahe, Axel och Gustaf Lewenhaupt, Adam Carl De la Gardie
och Gustaf Bonde, friherrarne Conrad och Per Ribbing, Salomon
Cron-hjelm och Hugo Hamilton samt herrarne Sven Leijonmarck och Urban
Hjärne voro de mest framstående. Bland utskottets 40 ledamöter af
presteståndet nämnas särskildt biskoparne Jakob Lang, Jesper Svedberg,
Johan Bilberg, Matthias Iser och Matthias Steuchius. Borgareståndet
hade 32 ledamöter i detta utskott.
Genast vid riksdagens början väcktes, på erkebiskopens förslag,
fråga att afsända en beskickning till konungen för att inför honom
förklara, att ständerna samlats endast i uppsåt att befordra konungens
bästa och fäderneslandets upprättelse, hvarjemte de ville »söka
förnimma, om konungen ej täcktes hugna dem med hopp om fred».
Förslaget blef enhälligt gilladt af sekreta utskottet, hvarefter äfven
allmogen fick del deraf och det framstäldes inför prinsessan och rådet, som
likaledes gåfvo sitt samtycke. I ett bref till konungen af den 22
December yttrade ständerna frimodigt sina tankar om rikets tillstånd,
anförande huru ständerna, äfven med sammanskrapande af allt hvad de
egde, icke vore i stånd att uppbringa så mycket medel, som behöfdes
för att värja riket emot dess många fiender, och huru dugligt krigsfolk
kunde numera hvarken genom utskrifning eller värfning erhållas, i
synnerhet som stammen af rikets här var borta och låg suckande i
fiendens fångenskap. »Eders kongl, maj:t», hette det vidare, »lärer
således sjelf i nåder finna, att det hvarken inför Gud, inför eders konpL
maj:t, inför den ärbara verlden eller inför våra egna samveten vore
försvarligt, om vi, vetande oss så kraftlösa och afmattade, dock med
egensinnigt motvärn blottstälde oss för främmande makters öfvervåld
och underkufvande, så att eders maj:t vid sin högst efterlängtade åter-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
