- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Sjunde bandet. Carl XII (1902) /
293

(1885-1886) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Den inre styrelsen, 1714—171S.

293

väckt så mycket missnöje och föranledt så mycket underslef, att man
frånträdne densamma och 1717 åter införde en krigsgärd efter samma
grunder som den, hvilken utgjordes under åren 1699—1713, men den
blef nu fördubblad och derutöfver, så att, då ett skattehemman förut
gaf två och ett frälsehemman 5 d. s., affordrades det förra nu 4 och
det senare 10 samt inom kort 15 d. s. Ständerna hade före 1713
gifvit en gemensam gärd af 100,000 d. s., men ålades år 1717 dubbel
och 1718 en fyrdubbel gärd. Äfven brefportot höjdes och likaså
tull-umgälderna för de flesta varor. Medan skatterna så förhöjdes,
arbetade konungen dock tillika på att införa ett beskattningssätt, som skulle
vara både mycket gifvande, rättvist fördeladt samt enkelt och lätt
öfver-skådligt. Hans 1713 påbjudna skattningsgärd hade denna syftning och
afsåg att sammanslå alla gärder och tillfälliga pålagor till en enda.
Sådant skulle äfven ske med de ordinarie skatterna, grundräntorna, men
denna skatteförenklingsåtgärd afstannade vid konungens död.

Utom den fördubblade krigsgärden påböds i Februari 1716 och
sedermera årligen en s. k. »upphandlingsafgift», emedan den skulle
användas till upphandling af hvarjehanda förnödenheter för kronan. Den
ålades alla Sveriges invånare, i förhållande till deras samhällsställning
och förmodade tillgångar, att utgå af generaler, biskopar, grosshandlare
och egare till större bruk med 30 d. s.; af majorer, egare till mindre
bruk, m. fl. med 15; af kaptener, förmögne krämare och handtverkare
m. fl., med 12; af kyrkoherdar i större församlingar, löjtnanter,
fänrikar, notarier, borgmästare, smärre krämare och handtverkare m. fl.
med 9; af lektorer, rektorer, kyrkoherdar i mindre församlingar,
underofficerare, handtverksgesäller m. fi., med 3; af bönder, drängar och
tjenstehjon med 1 daler 4 öre hvardera. Såsom anledning till
upp-handlingsafgiftens påbjudande angafs, att man eljest skulle sakna medel
till en »högst åstundlig freds erhållande». Den inbringade under åren
1716—1718 omkring 800,000 d. s. årligen.

Jemte de vanliga skatter och tillfälliga gärder, som förut voro
källare, krogar och kaffehus ålagda, befäl tes de i slutet af året 1716 att
för året 1717 utgöra en »krogskatt», beräknad efter omfattningen af
deras rörelse, från 6 d. s. till 8 öre i månaden, hvilken afgift inom
hela riket dock ej inbringade mer än 19,230 d. s.

Vidare påbjöds i slutet af 1716 en »öfverflödsafgift», så att, för
begagnande af té, kaffe eller chokolad, skulle årligen af hvarje person,
erläggas 2 d. s.; för utländska spetsar 40; för sidenkläder eller utrikes
tillverkade guld- eller silfverprydnåder, från 20 till 40; för sobel,
hermelin eller svarta räfskinnsfoder, från 40 till 100; för bättre hattar
från 3 till 6; för dyrbarare liksvepning, från 20 till 40; för vagnar,
från 10 till 50 d. s. Hvar och en, som brukade någon af dessa
artiklar, utan att hafva sig dertill anmält och genom erlagd afgift
berättigadt, skulle betala denna afgift dubbelt. Den inkomst, som genom
denna förordning tillföll staten, uppgick för året 1717 till 21,240 och
för 1718 till 13,950 d. s.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 19:04:29 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sverhist/7b/0307.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free