- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Sjunde bandet. Carl XII (1902) /
319

(1885-1886) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Vetenskap, vitterhet, konst.

319

den lifländska, hvilken år 1698, på de i Dorpt varande svenska
pro-fessorernes anhållan, blifvit, med hänseende till denna stads belägenhet
alltför nära ryska gränsen, flyttad till Pernau. Det nya universitetet
derstädes kom dock aldrig till någon stadga, emedan ryssarnes närhet
blef under kriget mer och mer hotande. Efter nederlaget vid Pultawa
begärde många af professorerna att få återvända till fäderneslandet,
men denna framställning blef ej af rådet bifallen. Senare på hösten
1709, då ryska ströfpartier spridde sig öfverallt i Lifland, flyttade
emellertid de fleste af lärarne och embetsmännen öfver till Sverige,
medförande läroverkets boksamling och andra flyttbara tillhörigheter af
värde, hvarefter denna högskola upphörde.

Dernäst träffades den i Åbo af samma öde. Redan från året 1702
hade dervarande studenter blifvit öfvade i vapen, för att kunna möta
befarade ryska anfall, och 1706 blef oron sådan, att man föreslog
hof-rättens flyttande från Åbo till Österbotten. Ar 1708 voro ej mindre
än 60 bland de till universitetet anslagna hemman så utblottade, att
de ej gåfvo någon afkastning, och år 1710, då Viborg intogs af
ryssarne, blefvo i Åbo en mängd studenter och djeknar, som ansågos visa
mindre anlag för studier, tagne till underbefäl eller soldater. Äfven
de öfrige uppbådades till vapenöfningar, och den vetenskapliga
verksamheten vid denna högskola aftog för hvarje år alltmera. Slutligen,
då ryssarne 1713 ryckte mot Åbo, flydde lärarne öfver till Sverige,
och så upplöstes äfven denna bildningsanstalt och den vetenskapliga
odlingen inom Finland råkade i samma förfall som förut inom
Ingermanland, Estland och Lifland. Väl sökte ryske guvernören, furst
Galit-zin, ordna ett mindre läroverk, men det kunde föga uträtta. Vid
högskolans upplösning hade 28 studenter kommit öfver till Upland, der
de af Åbo-biskopen Johan Gezelius skyddades och understöddes, så
länge han förmådde, och sedermera, efter att i Upsala hafva fortsatt
sina studier, blefvo en plantskola för Finlands embetsmän.
Högskolans gods och öfriga inkomstkällor hade under kriget blifvit så
förstörda, att äfven efter freden många år förgingo, innan de åter lemnade
någon behållning.

Derefter kom ordningen till högskolan i Greifswald att försättas
ur verksamhet och upplösas, hvilket skedde 1715 under ungefär
enahanda förhållanden, som förut inträdt i afseende å universiteten i
Pernau och Åbo.

Äfven Lunds högskola var nära att dela samma öde. Den hade
från 1690 till 1709 i grefve Nils Gyldenstolpe en ganska nitisk och
verksam kansler, hvilken, biträdd af prokanslern, biskopen i Lund
Matthias Steuchius, och professorn Anders Rydelius, gjorde sitt bästa för att
hålla universitetet uppe; men då danskarne mot slutet af året 1709
inbröto i Skåne, blef högskolan för tillfället upplöst. År 1711
nedbrann en del af staden och pesten härjade så väl der som öfverallt i
Skåne. Under både detta och de båda följande ären var der
-före lärosätet i det närmaste öfvergifvet, men kom 1714 åter i gång,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 19:04:29 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sverhist/7b/0333.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free