Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ... - Upsala vetenskaps-societets inrättande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
320
Carl XII.
synnerligast genom Rydelii nitiska bemödanden. Det var också han,
som stillade den studerande ungdomens uppbrusning, när i början af
året 1716 från konungen kom en befallning, att med studenterne skulle
anställas en mönstring och alla, som gjort sig kända för trög
fattningsgåfva och oordentliga seder, tagas till lifgardister. I September samma
år tog konungen sitt högqvarter i Lund, dit, i följd häraf, ett sådant
tillopp af embetsmän, krigsfolk och resande inträffade, att rum
saknades för studenterne, af hvilka de fleste vid höstterminens början fingo
resa hem igen. Inqvarteringen blef så stark, att flere professorer
måste afstå äfven sina arbetsrum, utan att derför någon ersättning
lemnades. Deras löner utföllo ock nu i assignationer och mynttecken,
äfvensom en del af den åt universitetet anslagna spanmålen togs till
härens magasin, mot sådant pris, som derå af kronans embetsmän
sattes. I Augusti 1717 klagade man, att högst 12 studenter kunnat
få rum i staden och att ingen professor under ett helt års tid hållit
mer än tio föreläsningar. Deras disputations-ölningar bevistades
emellertid flitigt af konungen, som i allmänhet visade lifligt intresse för
vetenskaperna, huru mycket han än at krigsförhållandena hindrades att
verka för deras befordran.
Upsala högskola var den enda i riket, hvars verksamhet ej blifvit
afbruten, ehuru äfven den led ganska mycket af penningebrist samt
den genom kriget och pestens härjningar mer och mer tilltagande
folkbristen. Utskrifningen blef alltmera skärpt, och här, likasom i Lund,
klagade professorerne under de sista åren at Carl XII:s regering, att
deras löner, så väl som studenternes stipendier, utbetaltes endast i
mynttecken.
När under året 1710 Upsala universitet var, för pestens skull,
till större delen öfvergifvet, inbjöd bibliotekarien Erik Benzelius några
professorer, såsom Olof Rudbeck den yngre, Lars Roberg, Johan
Upmark (Rosenadier), Harald, Johan och Göran Wallerius m. fl., att på
vissa tider sammanträda, för att samtala om lärda ämnen, hvilket ock
skedde, och snart slöto sig till dem äfven dåvarande bergsmekanikern
Christofer Polhammar (Polhem) och biskop Jesper Svedbergs son
Emanuel Svedberg (Svedenborg), som då redan gjort sig känd såsom
vetenskapsman. De bildade gemensamt ett vetenskapligt samfund, kalladt
Collegium Curiosorum, som utgaf den första litterära tidskrift i
Sverige samt år 1728 erhöll kunglig stadfästelse och benämning af
Upsala Vetenskaps-societet. Carl XII fick kännedom om företaget och
gillade det samt var äfven betänkt på inrättandet af en
vetenskaps-akademi, ehuru de ständiga krigen hindrade utförandet af detta, så väl
som åtskilliga andra hans afsigter för den vetenskapliga verksamhetens
befordran.
Krigsförhållandena inverkade för öfrigt högst menligt ej mindre på
undervisningsanstalterna i allmänhet än på högskolorna och den högre
vetenskapliga verksamheten. Orsakerna voro desamma — den mer
och mer tilltagande penninge- och folkbristen, hvilken senare slutligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
