Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ... - Vetenskaperna: teologien - Vetenskaperna: filosofien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vetenskap, vitterhet, konst. 35
föranledde, att folkskolorna, hvartill Carl XI af nit för allmogens
undervisning gjort en vacker början, nästan alldeles afstannade, i brist
både på lärare och lärjungar, emedan de ene så väl som de andre i
allt större antal utskrefvos till krigstjenst. För svenska
undervisningsverken i allmänhet var sålunda Carl XII:s regering en ganska
bedröflig olyckstid. :• ; . :
Inom de särskilda vetenskaperna företer ock denna tid en långt
mattare verksamhet än den näst föregående och näst följande.
Teologien, hvilken ännu alltid hade främsta platsen bland
vetenskaperna, erhöll emellertid lika litet under Carl XII:s regering som
under Carl XI:s någon ytterligare vetenskaplig utveckling, ehuru
visserligen pietismens insteg i riket, som denna tid väckte oro inom
svenska kyrkan, satte teologerne i lifligare verksamhet, hvilken dock röjde
sig snarare i stegrad renlärighetsifver än i de särskilda frågornas
vetenskapliga belysning.
. „ Den förbättrade bibel upplagan, hvars ombesörjande, enligt hvad i
det föregående är omtaladt, år 1691 af Carl XI anförtroddes åt
en särskild kommission, men som ej blef färdig under hans regering,
utkom slutligen 1703 under namn af Carl XII:s stora kyrkobibel. För
att så mycket förr få detta arbete afslutadt, hade Carl XII befalt, att
den svenska textens noggrannare jemförande med originalspråket skulle
besparas. Med denna text skedde således föga annan förändring, än
att den bragtes i närmare öfverensstämmelse med Luthers öfversättning.
Erik Benzelius, som år 1700 efter Svebilii död blifvit erkebiskop,
försåg denna bibelupplaga med ett företal, hvari underrättelser
meddelades om alla föregående i Sverige utgifna upplagor af bibeln.
Samtidigt med arbetet å denna bibelupplaga hade man äfven
nedlagt mycket sådant å en svensk förklaring af bibeln, hvilket arbete bn
skopen i Åbo Johan Gezelius den äldre begynt redan 1674 och som
efter hans död 1690 blifvit fortsatt af hans son och efterträdare i
bi-skopsdömet Johan Gezelius den yngre. Af honom utgafs förklaringen
öfver nya testamentet i Åbo 1711 och 1713, men vid ryssarnes infall
i Finland sistnämnda år måste han fly till Sverige, och ännu vid hans
död 1718 var den del af hans arbete, som rörde gamla testamentet,
icke fulländad.
I filosofien var Andreas Rydelius den mest framstående författaren
under detta tidskifte. Han var cartesianen Johan Bill bergs lärjunge
och hade äfven i sin grundåskådning af tingen eller i läran om
idéerna sjelf omfattat cartesianska åsigter, äfvensom han, i likhet med
cartesianerne, ifrigt bekämpade den skolastiska filosofien; men i många
andra hänseenden gick han sin egen väg och berömmes såsom en af
sin tids skarpsinnigaste tänkare. Hans i disputationsform utgifna
filosofiska afhandlingar väckte också icke ringa uppseende, likasom hans
»Förnuftsöfningar för all slags studerande ungdom», tryckta i Linkör
ping 1718—1720, flitigt lästes och utkommo i ny upplaga 1737,
Bland författarne i filosofi under detta tidskifte bör man för öfrigt
Starbäck o. Bäckström, Ber, ur Sv. Hist. VII. 21
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
