Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ... - Vetenskaperna: läkarekonsten - Vetenskaperna: fysik, mekanik, astronomi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vetenskap, vitterhet, konst.
323
hans taogne följeslagare, kammartjenaren Hultman, berättat, sådant
intresse för dessa resandes upptäckter och beskrifningar, att Eneman,
som med Silfvercrantz särskildt besökt Troja, måste under två
månaders tid hvarje dag redogöra för hvad de sett, hvarjemte konungen
uppdrog åt Eneman, som utan föregående ansökning eller förslag
utnämndes till professor i österländska språken samt hemsändes öfver
Italien, att efter ankomsten till Upsala utgifva sina anteckningar,
hvilket dock förhindrades af hans död. Ar 1714 skickades dåvarande
studeranden, sedermera erkebiskopen Henrik Benzelius till Grekland,
Egypten och Palestina för samma ändamål som de förenämnde, samt
erhöll för begagnande vid sin resebeskrifning 42 af Loos utförda kartor.
Någon sådan beskrifning blef dock aldrig utgifven, och efter Carl XII:s
död kom något offentliggörande af de upptäckter, som gjordes under
dessa resor, icke vidare i fråga, ehuru de synas väl förtjenat det. En
af Eneman, som äfven besökte Arabien, uppgjord karta öfver Mekka
och teckning af dess tempel utgafs sedermera i Utrecht.
Läkareko7isten idkades med framgång af de redan under Carl XI:s
regering berömde, i nästföregående del omnämnde Urban Hjärne och
Johan van Hoorne, hvilka, jemte de under Carl XII:s regering
ryktbare läkarne Lars Roberg (f. 1664, d. 1742), Johan Jakob von Döbeln
(f. 1674, d. 1743) och Magnus von Bromell (f. 1679, d. 1731), äfven
genom utgifna arbeten befordrade denna konsts vetenskapliga
utbildning. Mot slutet af Carl XII:s regering började dock äfven
läkarevetenskapen lida af krigets följder. Man klagade både i Upsala och
Lund, att antalet af lärjungar, som egnade sig åt denna vetenskap,
alltför mycket aftog, och till krigsbehof indrog konungen under sitt
sista regeringsår åtskilliga löner, som voro anslagna åt provinsialläkare,
samt den tullfrihet, som varit beviljad för läkemedel.
I fysik och mekanik uppträdde under detta tidskifte Christofer
Polhem och Emanuel Svedenborg med vigtiga arbeten, till hvilka vi
återkomma vid teckningen af dessa ryktbara män.
Astronomien erhöll under Carl XII:s regering vid de svenska
lärosätena ingen nämnvärd vetenskaplig utveckling, hvilket bland annat
visar sig af den förändring man då vidtog i almanackan. Arets längd
hade beräknats i den af Julius Cæsar upprättade s. k. julianska
kalendern till 365 dagar, 6 timmar, hvilka öfverskjutande timmar under 4
år uppgingo till ett dygn, den s. k. skottdagen, så att hvart fjerde år
hade 366 dagar; men då jorden fullbordar sitt omlopp kring solen på
något mindre tid än 365 dagar och 6 timmar, hade till år 1582 uppstått
en tidsskilnad af 10 dagar mellan det verkliga året och kalenderåret,
hvarföre påfven Gregorius XIII utfärdade en ny kalender, i hvilken
dessa tio dagar voro borttagna. Denna gregorianska kalender hade
under åren 1582—1587 blifvit antagen i de katolska länderna och af
Johan III äfven blifvit införd i Sverige; men då den var utfärdad af
en påfve, blef den af det strängt lutherska presterskapet under Carl IX:s
styrelse förkastad, såsom en påfvisk villfarelse, och julianska tidräknin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
