- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Sjunde bandet. Carl XII (1902) /
327

(1885-1886) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Vetenskap, vitterhet, konst.

327

talad, gjorde sig båda under Carl XII:s regering kända såsom skalder
och voro hvarken de förste eller de siste af sin slägt som försökt
sig i vittra idrotter. Deras fader, grefve Jakob Gyllenborg, så väl
som deras farbroder, grefve Anders Leijonstedt, hade med framgång
öfvat sin tids vitterhet; deras brorson, grefve Gustaf Fredrik
Gyllen-borg, var under den svenska vitterhetens klassiska tidskifte en af dess
mest framstående skalder, och dennes dotterson, grefve Johati Gabriel
Oxenstierna, vann ännu större skalderykte.

Båda bröderne Olof och Carl voro lärlingar af den förut
omnämnde, för sin tid ganska framstående skalden Petrus Lagerlöf, hvars
förtroligare umgängeskrets de under sin studietid i Upsala tillhörde.

Den äldre brodern, Olof Gyllenborg, född 1676, slutligen
landshöfding i Nyköping och död 1637, har gjort sig känd genom åtskilliga
lärodikter och sånger i fosterländsk anda, hvilka alla röja poetisk
begåfning, jemte en ovanlig makt öfver språket och säkerhet i
versbyggnaden.

Carl Gyllenborg, den yngre i flera hänseenden rikare begåfvade
brodern, till hvilken vi, vid skildringen af frihetstiden, då han spelte
en ganska framstående roll, få flera tillfällen att återkomma, uppträdde
mera såsom dramatisk författare än som lyrisk skald, ehuru han äfven
såsom sådan röjer en frisk, kraftig fantasi och lätthet i språkets
behandling. Detta är ock hos honom särdeles vårdadt och visar
förtrolig bekantskap med Frankrikes och Englands bästa mönster. Hans
sång »Öfver segern vid Narwa» tyckes vara den mest framstående
bland hans lyriska dikter.

Johan Gabriel Werving, son af den förut omtalte
häfdatecknaren Jonas Werving och död i unga år i Paris 1715, var äfven
författare till en sång öfver »Konung Carl XII:s victorie» samt
uppträdde för öfrigt under sin korta skaldverksamhet såsom begåfvad med
ganska lofvande anlag och icke ringa produktivitet. Utan att vara
utmärkta genom glödande känsla eller rik fantasi, äro dock hans verser
täcka och lättflytande samt vittna om mera smak, än i allmänhet röjer
sig hos den tidens författare.

Johan Tobias Geisler, född i Stockholm 1683, efter slutade studier
i Upsala anstäld såsom guvernementssekreterare hos generalguvernören
i Bremen Nils Gyllenstierna 1710, derefter tjensteman i bergskollegium,
död i Falun 1729, åtnjöt stor aktning af sin samtid så väl för sin
mångsidiga lärdom och embetsmannaduglighet som för sin skaldegåfva.
Det bifall, hans dikter vunno hos hans samtida, har dock ej öfvergått
till efterverlden, hvilken de förefalla temligen torra och prosaiska. De
hålla sig också inom den sedolärande diktarten, hvilken både på hans
tid och äfven sedermera under vår vitterhets klassiska tidehvarf högt
uppburen, i en nyare tid mer och mer sjunkit i allmänhetens smak,
hvarföre man ock kanske nu icke fullt rättvist bedömer försöken inom
cienna diktart, då den ansågs såsom den förnämsta bland alla.

Om Dahlstjernas och Rudeens dikter röja en viss inverkan af den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 19:04:29 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sverhist/7b/0345.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free