Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ... - Erik Benzelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34
Carl XII.
samlat och nya arbeten färdiga till tryckning, då Brunsbo åter
nedbrann.
Svedbergs deltagande i 1710 och 1713 års riksdagars
förhandlingar hafva vi förut omtalat. Han stod då i spetsen för oppositionen
inom presteståndet, talade emot konungens afsigter och fordringar samt
ville åt Ulrika Eleonora, rådet och ständerna öfverlemna rättigheten
att sluta fred, äfven utan konungens vetskap och vilja. Dock var
konungen knappast återkommen, innan Svedberg uppvaktade honom
med lofprisande bref samt bad om adelskap för sina söner och mågar,
hvilket dock vägrades; men för öfrigt visade konungen honom
personligen rätt mycken välvilja, och mot hösten 1717 höll Svedberg i Lund
en predikan, hvari han med ifver utfor mot »undersåtarnes slöseri,
öfverflöd och olydnad samt mot deras oförstånd att ej betänka hvilken
nådig furste de hade», hvilket passade illa tillsammans med hvad
Svedberg några år förut yttrat såsom oppositionsman. Om han sålunda
icke stod särdeles högt som politisk personlighet, förtjenar han dock så
mycket mera loford för sin verksamhet både såsom en kyrkans
styresman såsom prest och såsom författare till ganska många värdefulla
arbeten. Han afled den 26 Juli 1735, nära 83 år gammal.
Erik Benzelius, Spegels företrädare i erkebiskopsdömet, var född i
skattegården Bentseby inom Luleå socken af Vesterbotten den 7
December 1632. Hans far, nämndemannen Henrik Jakobsson, var ej i
tillfälle att låta gifva sonen någon lärd uppfostran, men en faderns bror,
som genom döden förlorat sina egna barn, upptog brorsonen och lät
honom studera i Upsala, der Erik Henriksson efter sin födelseort
Bentseby antog namnet Benzelius, som sedermera blef ganska frejdadt inom
svenska kyrkan. Sedan Magnus Gabriel De la Gardie 1660 antagit
honom till lärare för sina söner, fick han med Gustaf Adolf De la
Gardie 1663 företaga en utländsk resa, hvarunder flera tyska, fransyska,
engelska och holländska lärosäten besöktes, och vid hemkomsten 1665
blef Erik Benzelius utnämnd till professor i historien samt följande året
till teologie professor i Upsala. I Januari 1687 blef han biskop i
Strengnäs samt tillika antagen till kronprinsens lärare i teologi och
kyrkohistoria, med anledning hvaraf han författade en »Handbok i
kyrkohistorien» på latin, hvilken sedermera erhöll flera upplagor. För öfrigt
deltog han i de arbeten, som under Carl XI:s regering förehades till
kyrkolagens, handbokens och psalmbokens förbättrande, blef erkebiskop
i September 1700 samt hade inseendet vid utgifningen af den bibel
(Carl XII:s), som utkom 1703. Han afled i Upsala den 17 Februari
1709, och en minnesvård öfver honom uppsattes i domkyrkan. Han
i ar gift två gånger samt hade med sin första hustru 3 döttrar och 10
söner, af hvilka tre efter hvarandra blefvo Sveriges erkebiskopar och
fyra, som icke tillhörde det andeliga ståndet, adlades med namnet
Ben-zelstjerna. Erik Benzelius skildras såsom en gudfruktig, välmenande
man, med stor lärdom, men har likväl erhållit sin största berömmelse
genom sina söner.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
