- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Sjunde bandet. Carl XII (1902) /
345

(1885-1886) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ... - Näringarna: bergverken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Borgerskapet, handeln och näringarna.

345.

slutligen utverka en lindring i sjelfva reglementets stadganden, ehuru
den blef af föga gagn.

Genom kriget, kaperierna, handels- och näringstvånget samt de
tryckande skatterna kom det slutligen derhän, att då 1697 ensamt i
Stockholm funnos 229 fartyg, som seglade på utrikes orter, funnos
1718 i hela Sverige endast 200 sådana, bland hvilka blott 19 uppgingo
till 100 lästers drägt. Gefle hade qvar blott ett enda mindre fartyg
och del i ett annat. Till Malmö hade på trenne år ingen seglare
anländt!

Näringarna ledo icke mindre, hufvudsakligen af samma orsaker.
Det stränga och småaktiga förmynderskap, kronan öfver dem utöfvade
under Carl XI:s regering, fortsattes under Carl XII:s. Tegelslagare,
kalkbrännare, repslagare m. fl. blefvo ej sällan förbjudna att åt annan
köpare sälja sina tillverkningar, innan kronan först fått sitt behof fyldt."
Sågverk fingo ej anläggas, om skogstillgången derigenom led för.
mycken minskning för bruksegarne. Desse åter fingo ej sälja sitt jern till
utlandet, innan de först erbjudit det åt stapelstadsborgarne, o. s. v.

Bergverken gåfvo under största delen af Carl XII:s regering god
afkastning, och Polhems mekaniska snille uppfann flera förbättringar i
deras drifvande. Sala grufva gaf årligen omkring 3,000 marker silfver.
Falu omkring 8,000 skeppund koppar och, enligt Tessins uppgift till
rådsprotokollet den 3 April 1714, uppgick årliga jerntillverkningen. då
till 600,000 skeppund. Så länge Piper hade ledningen af inrikes
ärendena, utkommo ock flera ändamålsenliga författningar i afseende å
bruksrörelsen.

Äfven öfver denna rörelse hvilade dock samma tvång, som tryckte
de öfriga näringarna, och detta tvång blef mot slutet af Carl XII:s.
regering lika qväfvande för denna industri som för all annan. Redan
1699 blefvo de bruksegare, som icke tillika voro borgare, förbjudne att
sjelfve utföra sitt jern eller sälja det åt utländingar. Ar 1703
utfärdades en ny taxa, hvari smedernes och arbetarnes vid koppar- och
jernverken aflöning noga bestämdes. År 1708 förklarades all myrmalm
för kronans tillhörighet. År 1715 blef utförseltullen å brukens
tillverkningar nära tredubblad, men följande året medgafs tullfri utförsel af
koppar, messing och jern, dock under vilkor att klingande mynt eller
nödvändighetsvaror till motsvarande värde infördes. När under hösten;
1716 öfverenskommelse ingicks om det här ofvan om tälta statslånet
från Holland, tillerkändes de holländske långifvarne rättighet att upp-:
handla Sveriges jern, koppar, tjära, alun, vitriol, svafvel, zink, messing
m. m., hvilka varor, enligt en af konungen den 25 Februari 1717
utfärdad förordning, skulle aflemnas till kronans förrådshus i sjöstäderna,
mot pris, bestämda af konungen. Vågmästaren och någon
magistratsperson skulle mottaga varan, uträkna dess värde enligt den af
konungen faststälda taxan och derpå till aflemnaren utfärda en s. k.
»vågseclel», angifvande varans myckenhet och vävde, hvilken sedel
derefter skulle gälla som reda penningar undersåtarne emellan samt i flera

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:46:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverhist/7b/0367.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free