- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Sjunde bandet. Carl XII (1902) /
354

(1885-1886) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

354

Carl XII.

bjöds vid den första måltid, han intog i sin värds hus, att tömma en
väldig välkomma af den bästa dryck värden hade. Fruntimren
berömmas för sin skönhet, sitt behagliga sätt och sitt sediga uppförande.
De, som tillhörde de mera bildade sällskapskretsarne, talade franska
och tyska. Titeln >fröken» började mer och mer uttränga den förra
af »välborna jungfru». Dans öfvades mycket i alla umgängeskretsar,
och äfven under kriget anstäldes i vinterqvarteren, dit de högre
officerarne kallade sina fruar och döttrar, ofta glada dansnöjen, hvilka
konungen icke sällan bevistade såsom åskådare, ehuru han sjelf ej tog
del deri. Polska dansar voro mycket brukliga, hvartill de många i
svenska hären och äfven i Sverige varande polackar gåfvo anledning,
men äfven de då brukliga franska dansar voro här kända och öfvade.

Främmande skådespelare, taskspelare och lindansare infunno sig
ofta i Stockholm, synnerligast under de första åren af Carl XII:s
regering. En fransk skådespelaretrupp, hvilken, såsom förut är berättadt,
på konungens befallning hitförskrefs af Tessin i Mars 1699, uppfördes
på hofstaten, och desse skådespelare undantogos från det eljest gällande
förbudet att bära vissa klädespersedlar, så att de kunde visa sig i
hvilken drägt de önskade.

Fruntimrens drägt vanstäldes af de stela styf kjortlarna och
fon-tangerna, mot hvilka presterne ifrade såsom syndiga påhitt. Männen
följde mera konungens exempel, klädde sig enkelt och ändamålsenligt,
och många bland dem bortlade den då eljest öfverallt brukliga lockrika
peruken samt buro kortklippt hår, likasom kung Carl.

Kortspel hade redan kommit så i bruk, att 1717 en stämpelafgift
kunde läggas på hvarje spel; men ännu voro dock, åtminstone bland
ungdomen, dans och pantlekar vida mera omtyckta tidsfördrif.

Det första lotteri i Sverige inrättades 1699. Det var ett enkelt
penningelotteri af 15,000 lotter i en dragning. Högsta vinsten utgjorde
5,000 daler kopparmynt. Lotten kostade 2 rdr och ingen kunde
förlora mer än halfva insatsen. Den behållning detta lotteri gaf tillföll
de fattige.

Kaffe hade under kriget blifvit alltmera bekant och omtyckt, så
att redan 1708 funnos kaffetält vid hären. Té och chokolad tog man
ännu endast å apoteken.

Dryckenskap öfvades, särdeles i början af Carl XII:s regering,
äfven inom högre sällskapskretsar. Vid festliga måltider tömdes
bågarne och pokalerne flitigt, och derefter begynte icke sällan en lustig
strid, under hvilken man kastade peruker och hvarjehanda klädesplagg
i ansigtet och kring öronen på hvarandra. Äfven konungen lät någon
gång sin omgifning taga rundeligen till bästa, men tålte ingen
öfverläsning. Ingen vågade i rusigt tillstånd visa sig för honom, och för
fylleri blefvo soldater stundom dömde till gatlopp. Ett måttligt bruk
af bränvin var dock inom hären tillåtet, och under de senare fälttågen
synes bränvin utgjort en del af soldaternes dagliga förplägning.

I allmänhet hade man likväl börjat mer och mer inse bränvinets

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 19:04:29 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sverhist/7b/0376.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free