- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Sjunde bandet. Carl XII (1902) /
355

(1885-1886) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Seder och lefnadssätt.

355

förderflighet. Redan vid riksdagen 1697 begärde ständerna, att
tillverkningen måtte inskränkas, hvarföre konungen ock förbjöd att dertill
använda råg eller hvete. Efter olyckan vid Pultawa lät rådet inställa
all bränvinsbränning, men under pest-tiden 1710 blef den, på
lands-höfdingarnes och städernas enträgna begäran, åter tillåten »för helsans
skull». Sedermera synes husbehofsbränningen mer och mer tilltagit,
hvilket föranlät konungen att 1718 utfärda den ofvan omnämnda nya
bränvinsförfattningen, hvarigenom bränneriernas antal skulle högst
betydligt inskränkas och kronan tillika genom förhöjd krogskatt beredas
en betydande inkomst. Det allmänna missnöjet öfver denna
författning visade emellertid huru kärt bränvinet redan blifvit för svenska
folket.

Man hörde ock mot slutet af Carl XII:s regering allt oftare klagas
öfver tilltagande dryckenskap och öfrig osedlighet hos de talrikare
samhällsklasserna, såsom en följd af det långvariga förvildande kriget,
hvarunder krigarne lärt sig hvarjehanda oseder och hvilket tillika borttagit
många af dem, som skulle deltaga i folkundervisningen, hvarigenom
Carl XI:s vackra och lofvande anstalter för dess befordrande börjat
mer och mer råka i förfall. De alltmera ökade skatterna och de många
tvångsåtgärderna, som hämmade all friare utveckling, tryckte ock på.
folkets sinnen och framkallade håglöshet, misströstan och benägenhet
att i bränvinet dränka de ständigt växande bekymren. »Emedan
bonden», skref Polhem, »icke kan erhålla godt och användbart mynt för
sitt arbete och sina varor, lockas han att onödigtvis förtära de senare
och upphöra med det förra.» Det var ock naturligt, att hågen för
arbete skulle aftaga, när det, i följd af de många tvångsförfattningarna,
icke medförde någon vinst och nästan all behållningen deraf togs af
kronan. Pesten och andra farsoter, som grymt härjat det olyckliga
landet, hade ock nedstämt sinnena och medverkat till den allmänna
nedslagenhet, som under de sista åren röjde sig hos största delen af
Sveriges befolkning.

Också ledo alla samhällsklasser af den mer och mer tilltagande
nöden. Äfven en stor del af hofvets bordsilfver hade måst säljas eller
uppmyntas, så att taffeln ej kunde fullständigt dukas, utan hvarje gäst
måste medföra egen sked, såsom i äldre tider var brukligt. Sjelf
föregick Carl XII med föredömen i försakelse af allt öfverflöd äfven i detta
hänseende, då han lät beställa åt sig alla slags bordkärl af jernbleck.
Adeln, utblottad först genom reduktionen och sedermera genom de
tryckande gärderna, lefde mer och mer indraget, och hos de öfriga
samhällsklasserna blef nöden för hvarje år allt större och allmännare.
Hos många verkade den dock allvar i tänkesättet och renhet i sederna.
Ännu bibehöllo sig hos det vida öfvervägande flertalet af svenska
folket de berömliga egenskaper, hvarför det sedan äldre tider utmärkt
sig — gudsfruktan, kraftfullhet, tarflighet samt en tålighet och
pligttrohet, som väckte främlingars både förvåning och beundran.
»Svensken», skref franske ministern Campredon, »är född med mod och tro-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 19:04:29 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sverhist/7b/0377.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free