- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Sjunde bandet. Carl XII (1902) /
374

(1885-1886) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

374

Carl XII.

fångne svenskarne, dem han på flera satt understödde, och
sysselsättande sig för öfrigt med en ganska vidlyftig brefvexling och med
öfver-sättandet af åtskilliga religiösa skrifter. Fångenskapen skulle på detta
sätt för honom varit dräglig nog, om han icke lefvat i ständig oro för
czarens nyckfulla uppbrusningar, under hvilka han än hotade att skicka
Piper till Sibirien, än att låta afrätta honom. Slutligen kom i medlet
af December 1714 czarens befallning, att Piper skulle genast föras till
Petersburg, åtföljd endast af sin kammartjenare, en lakej och en kock.
Nio timmar efter denna befallnings meddelande var Piper redan på
resan till Petersburg, der hans frände, fänriken Gustaf Abraham Piper,
som länge hos honom gjort sekreteraretjenst och i början af året 1715
blifvit utvexlad, skyndade att infinna sig vid det träkyffe, der den nu
68-årige statsmannen var inhyst. Han fick der se, men ej tala med
honom, och fann honom i hög grad affallen. Han hade ock då redan
i sjutton dagar uthärdat fastande vid vatten och bröd. Emellertid fick
han tillfälle att underrätta sin frände, det han genom hunger blifvit
tvingad att utgifva en vexel på sin hustru att i Amsterdam betala
30,000 rdr till ryske ministern Kurakin, samt bad Gustaf Abraham
Piper säga grefvinnan, att hon väl skulle ställa sig som om hon ville
inlösa vexeln, men tillika i hemlighet utverka konungens förbud
deremot. Så skedde också, och konungen förbjöd dess inlösen, »emedan
ovisst vore, om icke flera på dylikt våldsamt sätt afpressade
förskrifningar torde följa». Enligt en annan uppgift skall grefvinnan, som
var känd för sin snålhet, oombedd af mannen utverkat detta
konungens förbud. Den förra uppgiften, grundad på Gustaf Abraham Pipers
utsago, synes dock den sannolikaste. Vexelns protest verkade
emellertid att Piper insattes i hårdare fängelse å Schlüsselburgs fästning, der
hans händelserika lefnad slutade den 19 Maj 1716. Bland de många
skamliga dragen i czar Peters lefnad är hans beteende mot Piper icke
ett af de minst klandervärda.

Pipers lik, förvaradt i groft salt, skickades till Stockholm i
September 1718 och fördes sedermera till ett dertill uppfördt präktigt
graf-kor i Engsö kyrka. Han hade under sin fångenskap 1712 köpt den
gamla Sparreska egendomen Engsö, en hel ö och kyrksocken i
Mälaren, och skref sig dessutom grefve till Stureforss och Wiggebyholm i
Östergötland samt friherre till Kragsholm, Högestad och Baldringe i
Skåne. I allmänhet var han en af de rikaste män i Sverige på en tid,
då der var mycket ondt om sådana, och ansågs icke hafva vunnit
denna rikedom endast på lofliga vägar. Den tillföll efter hans död
hans enka, en son och 4 döttrar, som öfverlefde honom, af hvilka
sistnämnda en var gift med grefve Ture Gabriel Bielke, en son till
Nils Bielke, till hvars störtande Piper så nitiskt bidragit. Om Piper
ur sedlig synpunkt icke kan anses hafva varit fläckfri, ehuru
visserligen ganska mycket af det, honom blifvit lagdt till last, rätteligen
torde böra tillskrifvas afunden och förtalet hos hans många fiender,
kan å andra sidan icke bestridas, att han äfven haft stora och lysan-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 19:04:29 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sverhist/7b/0396.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free