Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ... - Maurits Wellingk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Embetsmännen.
377
icke med tillbörligt nit sköta sin vigtiga befattning och skref härom i
September 1714 till sin syster Ulrika Eleonora: »Jag känner Horn, att
han är drifsam, när han griper sig an, ocli bör vara bäst van huru
förordningar skola efterlefvas och ett och annat verkställas, särdeles vid
soldatväsendet; men jag har på några år funnit minsta ifver hos
honom. Han har i intet mål vinnlagt sig att uträtta något, hvilket jag
af hans egna bref, som han mig tillskrifvit, förmärkt att han endast
vinnlägger sig att någorlunda vara utan ansvar, utan att vara bekymrad
att allt till det allmänna bästa blir verkstäldt som sig bör. Han har
skrifvit mig till, att han i fjol somras varit hela tiden på landet, och
äfven så i somras, hvilket alldeles intet är tillåtligt, särdeles när allt
står illa till, så att han framför alla andra, som varit soldat och har
krafter nog, borde vara i dagligt arbete. Dertill med är han
kanslipresident och bör så mycket mera taga sig sakerna an.»
Konungen var icke heller okunnig om de planer, som nu inom
högadeln voro å bane att söka tillvägabringa en förändring i
regeringssättet, och Horn misstänktes af honom, så väl som af många flera, att
icke vara främmande för dessa planer. Misstanken, att Horn
sträfvade efter en högre myndighet, än han såsom rådgifvare åt en enväldig
konung kunde ernå, röjde sig äfven i Carl XII:s bekanta yttrande till
Horn, då denne vid hans återkomst till Sverige mot slutet af året 1715
skyndade till Ystad att för konungen framställa den unge hertigen af
Holstein: »Grefve Arvid, ni har blifvit ett hufvud högre sedan jag såg
eder sist». Han fortfor ock att ända mot slutet af sin regering visa
Horn en viss köld och fråntog honom 1716 guvernörskapet öfver
hertigen af Holstein, men lät honom dock behålla sina öfriga embeten.
Efter Carl XII:s död blef emellertid grefve Arvid verkligen »ett hufvud
högre», och vi skole då finna honom i utöfvandet af en ojemförligt
vigtigare statsmannaverksamhet.
Maurits Wellingk tillhörde en tysk slägt, som från Westfalen
flyttat till Kurland och derifrån till Lifland, der en Gotthard Wellingk,
stadssyndicus i Riga 1580, blef adlad af konung Stefan i Polen. Denne
Gotthard Wellingks sonsons söner voro bröderne Otto och Maurits
Wellingk, som gjorde sig mycket omtalta både under Carl XI:s och
Carl XII:s regering. Den äldre brodern, Otto Wellingk, var en
modig och duglig krigare, som utmärkte sig under Carl XI:s krig i Skåne,
der han ock 1693 blef generalguvernör, sedermera i slaget vid Narwa
anförde högre flygeln och äfven med utmärkelse deltog i slaget vid
Kliszow samt blef af Carl XII befordrad till general 1702, kungligt
råd och president i Åbo hofrätt 1705 och benådad med greflig
värdighet 1706, men tillika beskrifves såsom egennyttig och opålitlig. Han
dog i Stockholm 1708.
■ Yngre brodern, Maurits Wellingk, var född 1651 i Jama inom
Ingermanland, hade, likasom den äldre brodern, egnat sig åt krigstjen-
Sten och var kapten vid drottning Hedvig Eleonoras lifregemente till
fot, då han jemte sin äldre bror, som redan hunnit öfverstegraden,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
