Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ... - Casten Feif
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Embetsmännen.
383
Sedermera, under de tio månader Carl XII vistades i Demotika, voro
Müllern, Grothusen och kammarherrn von Düben de ende, som
dagligen spisade med honom, hvarvid de betjenade sig sjelfve och
hof-kanslern tjenstgjorde som kock. Vid den nya organisationen, hvilken
kansliet erhöll 1714, blef Müllern »ombudsråd i första utrikes
expeditionen», som hade att handlägga ärenden med Frankrike, England,
Spanien, Portugal, Turkiet, Tatariet, Persien, det öfriga Asien, samt
Ryssland, Polen, Holland, österrikiska Nederländerna och Lothringen.
Samma år sändes han ock till hofvet i Wien att aflägga konungenp
tacksägelse för den heder och höflighet, som visats honom under hans
resa genom kejsarens länder. Sedan Görtz blifvit den främsta i Carl
XII:s ynnest, trädde Müllern mer och mer i skuggan. Han skildras
emellertid såsom en kunnig, erfaren, redlig och arbetsam embetsmän,
men blyg och föga beslutsam. Någon gång vågade han visserligen vara
af annan tanke än konungen och råda till fred, men det skedde lika
litet af honom som af Piper med tillräckligt eftertryck. Också hade
konungen ingen synnerlig hög tanke om hans kraft och skarpsinnighet,
ehuru han värderade hans redbarhet. Müllern dog ogift i
Stockholm 1719.
Casten Feif, tillhörande en slägt, som från Skottland inkommit i
Sverige, var son till kramhandlaren i Stockholm Peter Feif och till
Maria, en dotter af den på sin tid ryktbare vinskänken vid Norrmalms
torg, Casten Hoff, efter hvilken dottersonen fick sitt förnamn. Casten
Feif föddes i Stockholm 1661 och blef i sin barndom satt i lära hos
en hattmakare, med hvilken han flyttade till Finland och i hvars tjenst
han stannade till dess mannen gjorde bankrutt, då Casten Feif
återvände till Stockholm och började studera. Hans färdighet i att skrifva
och hans kännedom af finska språket beredde honom antagande hos
Piper såsom skrifvare, hvarefter han äfven fick inträde i kansliet 1682,
befordrades till registrator derstädes 1697 och till kunglig sekreterare
(expeditions-sekreterare) 1704, blef följande året adlad, 1707 sekreterare
vid kansliets finska, lifländska och estländska expedition, 1708 krigsråd
samt, efter Pipers och Hermelins fångenskap, 1709 kansliråd och
statssekreterare för inrikes expeditionen, vid samma tillfälle då Müllern
erhöll enahanda befattning vid den för utrikes ärendena. De hemliga
underrättelser, konungen erhöll från Stockholm, gingo genom Feifs hand,
och under Carl XII:s vistande i Turkiet berodde ledningen af Sveriges
inre angelägenheter till en stor del af Feif, som genom sina
konungska tänkesätt, det mod, hvarmed han delade konungens faror, och sin
beredvillighet att biträda hans alla förslag stod högt i hans ynnest.
Ar 1714 utnämndes han till landshöfding i Westmanland och kort
derefter, vid kansliets ombildning, till ombudsråd för krigs-expeditionen,
blef 1715 friherre och 1723 president i statskontoret samt afled utan
manliga arfvingar i Mars 1739. Han beskrifves som »en liten munter
man, med blonda ögonbryn och ljusblå ögon, föga mån om prakt;
alltid utan manchetter, till tecken, att han varit i Carl XII:s skola.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
